Just nu är det lågsäsong på Galleri Westerlind, Håkan Groop som driver galleriet tillsammans med frun Eva Groop har hängt upp några egna målningar så att det inte ska se så tomt ut. Främst målar han landskap i akryl och akvarell. När August Strindberg fyllde 100 år för snart tre år sedan uppmärksammade Håkan hans måleri med flera utställningar. Där tolkade han förebildens målningar och gjorde egna motiv med inspiration från Strindbergs konst som ofta uttrycker hotfullhet, ensamhet och upprörda hav - men alltid med en gnutta hopp.
– Strindberg och van Gogh har varit mina inspirationskällor så länge jag har målat, och det är över 40 år. Så jag tänkte att Vincent kanske vänder sig i sin grav om jag inte gör en utställning med inspiration från hans måleri också, säger Håkan och skrattar.
Så en utställning med Vincent van Gogh-inspirerade motiv blev det också. Inspiratörernas mörker följer med i Håkans egna motiv. Men som person känner han inte igen sig i det konstnärliga lidandet.
– Något mörkt kanske jag har inom mig, men i så fall visar jag inte det så ofta. Jag är en glad prick. Jag har en kompis som brukar säga att "du är inte trovärdig. Du måste vara mer som en konstnär och klä dig i pipa eller nån slängcape".
Men det är inget Håkan lyssnar på som i dag är klädd i beige byxor, skjorta och röd olle. Han visar sin ateljé där dukar står staplade. Sörmlands natur är en stor inspirationskälla för Håkan, han tycker om den kuperade terrängen och landskapets rika utbud av fina gamla hus och byggnader. Femöre är ett ställe han ofta återvänder till, inte minst för att där finns en gammal fyrplats. För just fyrar är ett av Håkans främst återkommande och mest älskade motiv.
– Varför? Ja, man har ju fått höra en del grova skämt om förlängare ... Men det är något med stämningen. Tänk att man byggt de här fyrarna som räddat människoliv i 200 år. Så plötsligt behövs de inte längre. Jag försöker gå in i alla fyrtorn, det är lite som med en kyrka, man behöver inte vara religiös för att känna stämningen. Tänk att sitta där och filosofera med utsikten och historiens vingslag runt omkring!
Håkan har lyckats kombinera sina största intressen måleri och resande och göra dem till sitt jobb. Han håller målarkurser flera gånger per år, gärna utomlands. Under resorna som Håkan arrangerar med frun Eva kommer besökarna ofta tillbaka, fast Håkan säger att han inte har mer att lära dem.
– De brukar säga att, du är ju duktig men hade det inte varit för Evas mat hade vi inte kommit tillbaka. Eva målar med maten kan man säga.
Drivkraften i målandet vaknar till liv när en utställning är inbokad. Håkan är produktiv och har hunnit med att göra 8 utställningar i år.
– Jag mår inte bra om jag inte får måla. Jag blir rastlös och stressad. Man målar med höger hjärnhalva, den bryr sig inte om tid och rum. Den måste jag få gå in i ibland.
Födelsedagen firas tillsammans med familjen. Presenten blir en resa i januari tillsammans med frun. Till ett hotell vid ett fyrtorn i Skottland.
– Även om jag jobbar hemma i min ateljé är det saker som stör. Så presenten är jag ska få gå in i höger hjärnhalva och skapa, skapa, skapa och måla fyren i alla vinklar och väder.