På ett café i Nyköping flyter diskussionerna på. ”Jag läste i Sörmlands att…”, säger någon. Någon annan förklarar: ”Jag såg på fejjan att…”.
Sådär pratar vi, ibland utan att vi riktigt vet om det vi sett är rätt. För det var ju en pålitlig kompis som skrev det – då måste det väl stämma? Och det fanns ju en länk där. Tidningarna skriver väl rätt? Det måste man ju kunna räkna med.
Här på redaktionen på SN ringer Anna Falks telefon återkommande. Anna är chefredaktör och ansvarig utgivare – vilket betyder att hon är beredd att gå i FÄNGELSE för det som publiceras i SN och på sn.se. När Annas telefon ringer, får hon ibland frågor om varför vi har berättat om en nyhet utan att publicera namnet på den berörda. Hon får då lugnt och sansat förklara att vi inte kan sprida sådant till höger och vänster.
Alla gör inte samma bedömning. I sociala medier och på mindre nogräknade sajter florerar uppgifter som seriösa medieaktörer aldrig skulle publicera. Uppgifter som faktiskt kan skada den som omnämns.
Om du vill veta mer om varför SN gör som vi gör – och fråga något du undrar om en viss publicering – ska du komma till biblioteket Culturum på torsdagskvällen. Från klockan 17 finns chefredaktör Anna och jag där för att visa hur våra appar fungerar, svara på frågor och – inte minst – prata om vikten att vara källkritisk. Viktigt, inte minst under ett valår, eller hur?