Jenny vill jobba med människor
Svalsta är en rolig plats att växa upp på, särskilt när man är liten. I högstadiet blir det jobbigare. Då måste man passa bussar och många kompisar bor i Nyköping, säger Jenny Eklund.
På högstadiet flyttade hon till Borgmästarhagsskolan i Nyköping. Därefter barn- och fritidsprogrammet på Tessin. Hon gick ut gymnasiet våren 2006.
I dag arbetar Jenny på två olika gruppboenden för funktionshindrade. Det har hon gjort sedan hon slutade plugget.
Jag hjälper till med allt sådant som de boende inte klarar själva.
Jenny kan inte tänka sig ett bättre arbete.
Det finaste med jobbet är att ingen dag är den andra lik. Som jag ser det nu skulle jag kunna fortsätta i yrket hur länge som helst.
Finns det inga nackdelar alls?
Nja, det skulle möjligen vara att det är svårt att få en fast anställning. Jag går på timvikariat, men jag har haft tur. Jag har haft jobb varenda dag sen i somras.
På fritiden är det familjen och kompisarna som gäller. Och pojkvännen Marcus i Jönåker, så klart.
Jenny har börjat på körkortet, men har inte hunnit så långt ännu.
Jag har haft så mycket på arbetet att jag lagt kortet lite åt sidan.
Vad Jenny gör om tio år vet hon inte, men kursen är klar.
Jag är nästan säker på att det blir något inom vården. Att hjälpa människor ger så mycket igen.
Drömresan går till Nya Zeeland. Jenny var där med familjen för åtta år sedan och vänder gärna tillbaka.
Människorna är snälla och roliga, naturen är fantastisk och omväxlande. Landet är nog så nära paradiset man kan komma.
Fast det närmaste projekt för Jennys del är ändå att skaffa en egen bostad. Den som fyllt 20 ska inte bo kvar hemma hos mamma och pappa, tycker hon.
Det är svårt att få tag i en lägenhet i Nyköping. Helst ska man ha kontakter som har kontakter. Men jag har mina krokar ute, så hoppet finns.
Så jobbar vi med nyheter