Kroatien blev erkänt som ett självständigt land 1992 och har bara drygt 4 miljoner invånare. Men ändå väldigt framgångsrika i fotboll. Första gången som de kvalificerade sig till VM var 1998 i Frankrike och då kom de på tredje plats efter vinst mot Nederländerna i bronsmatchen.
Vi kom ner till vårt boende på ön Vir, cirka 30 minuter från Zadars flygplats, sent på tisdagskvällen. Efter en första dag på stranden, närmade sig den magiska semifinalen mot England. Det fanns i stort sett tv-skärmar på alla restauranger och barer men vi gick till torget vid hamnen där det skulle finnas en riktigt stor tv-skärm. Det var överfullt med folk, bilar som tutade och rödvitrutiga flaggor, tröjor och hattar. Alla var förväntansfulla, med all rätt. Vilken glädje det blev efter slutsignalen.
Sen kom finalen, Frankrike får straff och Antoine Griezmann gör 1–0. Kroatien var egentligen aldrig nära, matchen slutade 4–2 till Frankrike. Men vilket VM, ett silver i världens största fotbollsturnering.
Några dagar senare bestämde vi oss för att ta oss in till den gamla staden i Zadar. Vi förstod inte varför det var så många rödvitrutiga människor som vallfärdade in mot kyrkan. VM:s största stjärna Luka Modrić och ytterligare tre spelare skulle hyllas som stadens hjältar. 10 000-tals människor och direktsänd tv trängdes runt platsen vid kyrkan. Militärflygplan i formation, helikoptrar, bengaler, knallskott och vi förstod inte ett ord av det som kom ur högtalarna. Helt sjukt men en väldigt häftig upplevelse.
Ja, ni förstår. Ytterligare ett otroligt fotbollsminne att plocka fram när man pratar minnen. Det gäller alltså att välja rätt land på semestern 2022 och kanske inte nödvändigtvis arrangörslandet, Qatar. Utan välj landet som du tror blir gladast vid en eventuell medalj.
Jag väljer Kroatien, för det har blivit som mitt andra hem.