Tillbaka till begynnelsen. Det är där vi hamnar några minuter in i showen. Innan Lars Bengt Roland Johansson från Alvesta blev magikern Joe Labero som numera bor i Singapore. En resa genom hans trolleriliv börjar, och den är såväl biografisk och geografisk – via platser som Paris, Monte Carlo och Las Vegas.
Det som utlovats när en av Sveriges mest spektakulära magiker är tillbaka i Nyköping – är just att det inte ska bli så spektakulärt. Inget eldsprutande, inga bombastiska illusioner. Snarare nedtonat och personligt.
Las Vegas har bytts mot Rosvalla och storslagenheten mot enkelheten. Vilket i sig inte behöver vara ett sämre trolleri. Publiken får följa med ner i tolvårige Johanssons trollerilåda.
”Jag tränar och tränar i pojkrummet på Droskvägen 23. Tiden gick och jag blev skickligare och skickligare” berättar han och drar anekdoter om hur han fick slipsar att försvinna på ett av de första gigen på hotellet i Växjö.
Blev det som utlovat? Blev det nedtonat och personligt och fungerar Labero utan pyroteknik modell arenarockband och storslagenhet?
Nedtonat – för att var Labero – är det. Om det fungerar? Det råder det delade meningar om. Flera av numren som görs i det lilla, där rekvisitan hämtas från den lilla trollerilådan Labero fick som barn fascinerar. Allt finns där framför ögonen och på de två stora skärmarna, men ögat hinner ändå inte med när repstumpar ändrar längd och en 100-kronorssedel ändrar värde. Väl utfört magikerhantverk helt enkelt.
Åttaåringen som är med i egenskap av att, enligt min teori, inneha den perfekta åldern för att uppskatta magi och trolleri är inte lika fascinerad när magikern berättar sin historia. Hur kontrakt efter kontrakt på olika shower för honom jorden runt.
”Han bara pratade och pratade hela tiden och det var inte så roligt. På internet visade han trick hela tiden och så var det inte på showen”, säger hon.
Det tar sig dock och till slut kan åttaåringen konstatera att det var coolt. Som när en av magikerns assistenter svävar på en kvast, eller när Labero sätter sig i en stol och får ett skynke över sig. Ögat säger att han sitter under skynket, men när den djävulsklädde assistenten drar bort det är han puts väck och kommer i nästa sekund fram i publiken – som verkligen verkar uppskatta vad de ser – eller snarare tror att de ser.