– Vi vill satsa på saker som har högt näringsvärde per kvadratmeter, säger Alexander Ohlsson som driver Birgittas Trädgård tillsammans med sambon Courtney Adamson.
Termometern visar på fem minusgrader och kylan riktigt biter i kinderna. Frostnupna stänglar av palmkål och purpurkål sticker upp på åkerplätten där paret har sin odling sommartid. Alexander lyfter på väven som täcker en av bäddarna. Där under spirar gröna blad av machesallad. Han tar en tugga.
– De växer inte just nu men smakar fortfarande mycket, säger han och ger oss ett varsitt blad som genast smälter i munnen.
Den senaste tiden har ekologisk odling varit under lupp. I en ny internationell studie från Chalmers i Göteborg hävdar forskare att klimatet påverkas i mycket högre grad av ekologisk odling jämfört med konventionell, beroende på ekologiskt jordbruk tar mer mark i anspråk, på bekostnad av skog som i sin tur binder koldioxid. Parallellt pågår en debatt som handlar om att vi måste ställa om våra odlingar till mer nyttig och klimatsmart mat. I DN debatt (18/1) skriver exempelvis 11 miljöforskare att matproduktion och konsumtion kraftigt måste struktureras om, och hänvisar till den pinfärska rapport som publicerats i den vetenskapliga tidningen "The Lancet". Rapporten slår fast att världen befinner sig i ett akut läge och att det behövs en snabb uppväxling av produktionen av främst baljväxter, frukt, grönsaker och nötter.
Rapporten stärker Alexander Ohlsson och Courtney Adamsons vision om hur de vill utveckla sitt småskaliga jordbruk.
Paret träffades när de studerade i Kina. Courtney är från Australien och är numera utbildad advokat, medan Alexander är civilingenjör. Drömmen om att leva ett enklare och mer hållbart liv sammanflätade de båda gäststudenterna i Peking, som de beskriver som dystopiskt med alla luftföroreningar.
År 2013 köpte de det lilla torpet med tillhörande mark utanför Jönåker, och tog sedan en avstickare till Australien där Alexander arbetade som trädgårdsmästare. Det var även där paret kom i kontakt med permakultur – som kan översättas till hållbar odling.
Kärnan i permakultur är design. Enligt intresseföreningen "Permakultur" används begreppet design som ett ord för planering av ett hållbart samhälle som baseras på platsens förutsättningar, ekologi, energieffektivitet eller etiska förutsättningar. Och det kan röra sig om en lokal, en trädgård, en stad eller en skog. Målet är ett hållbart samhälle, som skapar meningsfullt arbete, bättre miljö, hälsa, solidaritet och säkerhet.
För ett år sedan flyttade de hem till Sverige och det röda torpet. Med ett certifikat i "Permaculture design" togs det första spadtaget i det gemensamma projektet i mars 2018.
Ett hållbart odlingssystem består till stor del av perenna grödor och växter, samt träd som kastanj eller hassel. Perenna grödor har större rotsystem än ettåriga och kan därför tillgodogöra sig näringen i jorden. De långa rötterna gör även att grödorna står emot torka bättre. Eftersom perenna växter inte sås varje år kan jorderosion minskas till nästan noll och näringen blir kvar i jorden. Forskare försöker även få fram perenna sädesslag som klarar det svenska klimatet.
Birgittas Trädgård är fortfarande i sin linda och paret odlar ännu så länge på halva arealen. Under sommaren har de tagit fram konceptet "Microgrönt" som gjort succé på Bondens Nära på Hellmanska gården.
– Microgrönt är extremt näringstätt och består av groddade skott. Fem gram ärtskott som odlats i jord ger exempelvis lika mycket näring som 1 kilo ärtor, berättar paret.
Båda känner en stark dragningskraft till det odlade kulturlandskapet och berättar att det finns mängder av kulturväxter i Sverige som folk glömt bort. "Gode Henriks Målla" är ett exempel på en kulturväxt som börjar spira tidigt på våren och som man kan äta som spenat. På hösten bildas stänglar som smakar sparris och innehåller quinoaliknande frön som är fyllda med nyttigheter.
De skulle gärna se att folk bytte ut snabbdrivna tomater och gurka och ersatte det med säsongsbundna grödor. En utmaning för ett land som Sverige men fullt görbart.
– Att äta sallad till varje måltid är kulturellt betingat. Men vi tycker att det är bättre att frakta frön och odla på plats, än att frakta runt grönsaker i världen.
De tycker att det är ledsamt att folk överger landsbygden i Sverige. Odlingsbar mark växer igen när lantbruken tvingas lägga ned och i stället tar skogen över de odlingsbara ytorna.
– Globalt är erosion ett av de största problemen. Matjorden spolas bort till följd av klimatförändringarna och utan jord går det inte att odla mat. Det är ett jättestort problem i stora delar av världen, medan vi i Sverige egentligen har hur mycket odlingsbar mark som helst.
Paret skulle därför gärna se att fler vågade testa att odla.
– Man behöver inte gå all in och bli självförsörjande utan kan börja på en lite plätt. För oss är värdet på den brukade jorden högre än att bli helt självförsörjande.