Ja då var den här igen. Den härliga underbara och alldeles fantastiska julen. Det ser så ut, i alla fall på din Instagram.
I en tid där mobilberoendet bara växer och växer ska allt se så himla perfekt ut. Man både får och ger falska bilder av verkligheten. Ta det nya världsspråket emojis som ett exempel. Alla förstår betydelsen. En glad gubbe betyder att du är glad och skickar man en tumme upp tycker man något är bra. Jag gillar att man kan använda sig av dem, men det finns även trista saker med det. En skrattande emoji med tårar i ögonen betyder inte att du sitter i soffan och garvar ihjäl dig till det någon just berättat. Man vet ju själv att man sitter precis som vanligt och ser ut som en känslokall potatis, om man nu skulle råka få i gång kameran i just det ögonblickat man skickat fyra skrattgråtande emojis. Man delar en falsk bild helt enkelt, även fast man inombords tycker något var roligt.
På Instgram delas det bilder på det otroligt mysiga glöggminglet, hur fina julklappar man slagit in, den urläckra julbelysningen och den drömmiga Disneygranen som är helt perfekt.
För inte skulle du väl lägga upp några av dem bilderna utan något fint filter och bra ljus. Eller ta bilden från en vinkel där man ser att granen enbart har fyra trista och veka kvistar. Eller lägga upp bilden där alla människorna vid glöggminglet ser ut att ha det tråkigt.
Jag menar inte att det är något fel med att lägga ut bilder som ska visa på hur bra allt är. Men däremot tycker jag att man ska ta sig en tankeställare. Varför ska allt vara och se så perfekt ut? Är det för att man får mer gillningar eller finns det något undermedvetet man inte tänker på?