Kalla mig gärna gammeldags romantisk
Dagen kan bäst avnjutas med en ögonsten av något slag. Den ska börja med lek ute i snön, gärna en två tre minusgrader i luften men med en stor lysande sol på himlen. Leken ska fortsätta hela dagen, för att man sedan när mörkret börjar falla på, börjar bege sig inåt värmen. Man ska gärna vara alldeles dyblöt så att man är tvungen att ta en varm dusch och krypa i skönaste byxorna och mysigaste tröjan. Medan den ena värmer på drickchokladen så går den andra och tänder brasan
i den öppna spisen.
Sedan kryper man in under en filt och bara myser, kanske ser en bra film eller spelar något spel.
Detta var ganska långt ifrån vad min vän hade för dröm en vinterdag. För honom var det snowboarden hela dagen
i backen som gällde, och det var inte att tänka på något mys inför kvällen. Nej, för då var han alldeles för trött och slut för att ens hålla sig vaken.
Vi skrattade gott åt varandras drömvinterdagar ett tag. När vi sedan under stilla tystnad hade funderat över den andras dag så drog min vän upp ett ämne som han kommit att tänka på när jag berättade om min vinterdag. Detta ämne har oss emellan diskuterats förut.
Jag har nämligen svårt för att andra människor, som jag inte känner, rör mig eller är för nära mig. Jag vet inte riktigt vad det är, men jag tycker inte om det. Det är nog därför jag inte är den där bruden som strular runt med halva stan. Det är nog snarare så att jag inte kysst särskilt många grabbar som jag inte haft något förhållande med. Detta om något låter lite konstigt i mångas öron. En tjej i sina bästa år, ska hon inte testa någonting? Ska hon sitta där och bara vänta på Mr Right?
Nej du, jag sitter inte och väntar. Jag lever mitt liv precis som alla andra, bara att jag inte vill att totaly strangers ska röra mig. Låter det så väldigt konstigt?
Jag kan bara kyssa någon som jag tycker riktigt mycket om. En kyss är något speciellt för mig. Den är en ömhetsbetygelse. Och jag tänker inte gå och slösa min ömhet på människor när jag ändå inte känner för det. Kanske har det något att göra med det min mamma sa till mig när jag var liten, att man ska spara lite åt fantasin. Förresten så blir jag hellre ihågkommen som tjejen man hade en schysst snack med än bruden man hånglade med på förra festen.
Även för min polare låter detta lite konstigt, fastän han vet hur jag känner. Är du rädd för att hångla eller, Maria?
Jag slog honom på armen, tro mig, jag slog nästan så hårt jag förmådde, och protesterade. Nej jag är inte rädd, du vet ju vad jag menar. Jag är nog bara lite romantisk av mig.
Efter ett halvt skratt följde: Ja, gammeldags romantisk.
Jag har tänkt på det, och i mina öron
låter det inte så tokigt. Jag är gärna gammeldags romantisk, och vad är det att höja på ögonbrynen åt?
Så jobbar vi med nyheter