Känner igen

Jag vill gärna tala lite om hur man blir behandlad, när man kommit upp i åren och det är nog många som känner igen sig. Detta är något som folk bör tänka på utan att ta allt för givet.

Jag är snart 84 år och tack och lov klar i huvudet ännu (hur länge vet man aldrig). Jag var för tre år sedan på en tillställning, där en kvinna kom fram och presenterade sig, en som jag känt i många år fast vi inte träffas så ofta. Jag kände mig verkligen förolämpad. Man kan hälsa först, se om gamlingen känner igen mig.
Det var likadant då jag för sex år sedan blev inlagd på lasarett. En i personalen kom in, pratade över huvudet på mig med en annan i personalen. Hon fick ett bra svar: Fråga henne, hon kan prata för sig.
Ett gott råd, prata med den det angår, sedan avgör du om du måste presentera dig eller prata över huvudet.

Stirra er inte blinda på födelseåret