Känslorna känns aldrig riktigt äkta

Någon gång i somras kändes det som om varenda människa läste David Nicholls roman En dag. När jag åkte buss delade jag alltid säte med någon som satt försjunken bakom det orangevita pocketomslaget, och på Facebook började alla vänner snyfta över att boken snart var slut.
Till slut kunde jag inte stå emot längre, utan köpte romanen själv
– och blev faktiskt ganska besviken.
Jag inser att jag får minst halva läsekretsen emot mig nu, men jag tyckte att historien om Emma Morleys och Dexter Mayhews komplicerade vänskap/kärlek blev alltför rapsodisk – och inte heller tillräckligt trovärdig för att jag skulle engagera mig i huvudrollsinnehavarna.
Tyvärr blir de två bristerna ännu tydligare när En dag nu blivit film.
För er som möjligen lyckats missa boken utspelar sig En dag under ett och samma datum, fast under två decennier. Det är den 15 juli som Emma och Dexter först möts på en blöt examensfest, och det är den 15 juli varje år vi får en ny lägesrapport från deras liv.
Präktiga Emma drömmer om att skriva, men fastnar i tillvaron med jobb på en sunkig mexikansk krog och ett ljummet förhållande med en trist ståupp-komiker. Den snygge överklasskillen Dexter däremot har tur från första stund, får det ena tv-jobbet efter det andra och dejtar snygga tjejer på löpande band. Fast han naturligtvis borde inse att snälla Emma är den rätta för honom.
Om det finns en tredje huvudperson i En dag så är det Ödet. Hela historien kretsar kring möjligheterna som aldrig blir av, missförstånden som ställer till det och lyckan som hela tiden tycks slinka runt nästa hörn.
En dag har en del bra scener och gillar man romantiska komedier där kärleken har det besvärligt kan man säkert tycka att det är en riktigt härlig film. Men det är nog fler än jag som kommer att haka upp sig på den rapsodiska handlingen och den osannolika och livslånga relationen mellan Dexter och Emma.
Just den känslan blir inte precis starkare av att det aldrig någonsin gnistrar till i spelet mellan Anne Hathaway och Jim Sturgess. Just det är liksom en av förutsättningarna för att en romantisk komedi ska lyckas.