Kargt klimat för globala miljöfrågor

För precis två år sedan återfanns ett ord i alla rubriker, radioprogram och debattforum. Klimathotet. Det sågs som den största faran för oss och resten av världen.
Det var inför FN:s klimattoppmöte i Köpenhamn 2009. Nu pågår årets ­upplaga i ­Durban i Sydafrika. Det ständigt växande hotet verkar knappt ­finnas kvar att döma utifrån dagens debatt.

Övrigt2011-11-29 05:00

Frånvaron av uppmärksamhet hos medier och politiker är logisk. Nyhetsredaktörerna klamrar sig fast vid medielogikens slitna lista på nyhetskriterier. De viktigaste punkterna är geografisk och kulturell närhet, en tydlig konflikt, kända personer och elitnationer.
Till skillnad från 2009 uppfyller årets konferens knappast de kriterierna. Köpenhamn är betydligt närmare oss i kulturellt och geografiskt avseende än Durban. 2009 stod statsminister Fredrik Reinfeldt i fokus eftersom Sverige var ordförandeland i Europeiska rådet. Samtidigt skulle
USA:s president Barack Obama visa vad han gick för. I år lyser namnkunniga makthavare med sin frånvaro.
2009 var huvudkonflikten mellan EU, USA och Kina. Nu handlar det i stor utsträckning om hur u-länderna ska räddas från undergång, ett ämne som sällan har ansetts generera klick. Årets klimatmöte passar inte heller in i den så kallade nyhetsmixen, då kvoten för utrikesmaterial fylls med råge med rapportering från eurokrisen och den arabiska vårens efterspel.
Klimatdebatten faller också utanför den klassiska mallen för en säljande story. Den sattse på pränt av filosofen Aristoteles för ungefär 2 300 år sedan och gäller än i dag för västerländska berättelser. Den bygger på tydliga huvudrollsinnehavare, en tydlig konflikt, ett klimax och ett avslut. Klimatberättelsen dog helt på nyhetsredaktionerna efter att ha nått ett antiklimax med en urvattnad överenskommelse i Köpenhamn.
Inte heller politikerna har några poänger att plocka på klimatsnack. Nu är Greklandkris, arbetskraftsinvandring och privatiserad vård mer effektiva debattämnen för att fiska röster.
Mediernas och politikernas prioriteringar uppvisar det populistiska och kortsiktiga tänkande som finns i båda lägren. Klimatfrågan får inte glömmas bort av de folkvalda som väljarna har satt sin tillit till. Och medierna får inte sluta granska politikerna. Inte minst när det handlar om klimatfrågan där föga framgång har rönts.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om