Årets extrema torka och värme har drabbat hela landets jordbrukare. Även om de slutgiltiga siffrorna för spannmålsskörden inte kommit in för Sörmland pekar det mesta på att resultatet är bland det sämsta på mycket länge.
– Det stora problemet är att det inte är riktigt avklarat än och man vet inte riktigt var det landar. Men generellt för Sverige är det ungefär halv skörd. Det är det sämsta resultatet någon nu levande människa i Sverige har upplevt. Det är så kasst att det liknar ingenting, säger Johan Karlzén, ordförande för föreningen Spannmålsodlarna.
Även om de senaste dagarnas temperaturer sjunkit något kan den ihållande torkan bli ett dråpslag även för nästa års skörd. Merparten av spannmålen sås under hösten och följande vår sås resten tillsammans med att det gödslas. Årets brist på regn har dock gjort att jorden inte har kunnat ta upp gödslet.
– Problemet vi har nu är att det är så torrt i marken att om man stoppar ner nya frön i marken är det svårt att få dem att gro. Då hamnar vi i en situation att det kanske inte går att så något i höst.
Johan Karlzén förklarar att det krävs rejält med regn för att höstbruken ska fungera.
– Det behövs minst 150 millimeter, men det får inte komma på en gång. Vi behöver heldagsregn så det hinner blöta upp långsamt och fint. Det paradoxala är att förra året regnade det så mycket att det inte gick att höstså som man skulle.
Höstsådden är den viktigaste på året då den skörden ger störst avkastning för lantbrukarna. Det är också kort om tid innan fönstret för när det går att så stängs för i år.
– Om en eller två veckor är det för sent att så raps i mellersta Sverige. För resten av spannmålen sår man i alla fall september ut. Men det måste regna i minst en vecka innan man kan så.
Johan Karlzén menar att det dåliga resultatet inte bara påverkar lantbrukarna utan att det även kommer att gå som ringar på vattnet till andra näringar.
– Det påverkar hela Sverige. Om det försvinner ett par miljoner ton spannmål påverkar det åkeribranschen, men även alla de som lantbruket köper tjänster av som maskinhandlare och reparatörer.
Han menar att flera lantbrukare inom föreningen riskerar att gå i konkurs på grund av det stora bortfallet.
– Man har pressat lantbruket rätt hårt i många år med regelverk och annat som kostar mycket pengar. Om man då tar bort halva intäktssidan är det klart ohållbart. Jag har pratat med bankerna som är bekymrade och undrar om de kan hjälpa till med amorteringsfrihet eller låna ut pengar under krisen. Problemet är att vi inte vet hur länge det pågår. Om det kommer fortsätta nästa år med.
Johan Karlzén tycker att lantbrukarna måste få bättre betalt för sina produkter. På så vis skulle de kunna få en ekonomisk buffert för de år som skördarna krisar.
– Svenska konsumenter förutsätter att maten ska vara billig. Det gör att lönsamheten för svenska lantbrukare har varit väldigt pressad under många år. Då har man inga reserver och då klarar de inte de här åren. Det vi ser nu är en katastrof. Fortfarande har varken vi lantbrukare eller allmänheten fattat hur allvarligt det här är. Men det kommer bli ett riktigt wakeup-call. Det kan jag lova.