Jo, kanske trots allt hans svensklärare på S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna, Ann Österling.
– På den tiden fick eleverna två betyg i svenska, ett i skriven svenska och ett i litteraturhistoria. Jocke var duktig på båda delarna. Han skrev väldigt bra, hade känsla för språket och var också mycket litteraturintresserad. Det märktes att han läste även rätt svåra saker. Han hade mycket väl kunnat satsa på en akademisk karriär som litteraturvetare om han hade haft lust med det, säger Ann Österling.
Nu blev han rockmusiker i stället och vid tre finska universitet, ett amerikanskt – och ett svenskt hittar vi akademiska arbeten om Joakim Bergs rocklyrik. Två av dem är skrivna av verksamma forskare, övriga av studenter.
– Att svenska forskare skrivit så lite om Kent är enligt min mening väldigt illa, men speglar det bristande intresset för sådan musik. Mig veterligen är det bara jag och Ola Johansson som skrivit om dem, säger Lars Lilliestam, professor i musikvetenskap vid Göteborgs universitet.
Ola Johansson är professor i kulturgeografi vid University of Pittsburgh i Pennsylvania i USA och har studerat Joakim Bergs texter utifrån olika teorier om nationell identitet.
– Jag undersökte den bild av Sverige som Kent projicerar och utgick från teorier om landskap som jag använt mig av som kulturgeograf. Inre landskap, yttre landskap, politiska landskap. Migrationen inom Sverige är ett tema som ofta återkommer. Den är väldigt koncentrerad mot Stockholm och det var också dit de själva flyttade, allihopa. Men det finns en stor ambivalens till flytten. I början är man genomgående kritisk mot hemstaden, men så småningom svänger texterna mot en mer positiv hållning. Någon helt entydig bild av Eskilstuna ges aldrig.
När det gäller det yttre landskap är Kent inte mycket för idyller, konstaterar Ola Johansson.
– Nej, några öppna landskap, som Lundells, sjunger de inte om. Kent befinner sig i ett moderniserat stadslandskap, det är mer mörkt än ljust – och oftast vinter. Gatorna är tomma och inte alls lika gemytliga som nere på kontinenten.
Det politiska landskapet är inte helt glasklart.
– Men klassresan finns där. Uppväxten i industrisamhället och hur den präglat oss. Texterna är inte på något sätt partipolitiska, men där finns en längtan tillbaka till folkhemmet, det som spruckit sönder. Och "Sverige" ser jag som en tolkning av de problem Sverige har med att bli ett mångkulturellt samhälle, den låten kan ses som politisk. Kent signalerar att de är lite allmänt, vagt vänster.
– De arbetar också mycket konsekvent med symbolik. Ta bara omslaget till "Du och jag döden" som är direkt stulen från Ingmar Bergmans "Sjunde inseglet" där riddaren spelar schack med döden.
Ola Johansson säger att han kan känna igen sig i Kents låtar, uppväxt som han är i Kalmar där Volvo var den dominerande arbetsplatsen. Sedan slutet av 1990-talet bor och arbetar han dock i USA där han doktorerat på urbana frågor och stadsutveckling.
– Det var så jag kom in på Kent eftersom jag undersökte den lokala musikscenens betydelse för staden Nashville.
Ola Johansson, forskare i urbangeografi vid University of Pittsburgh, har skrivit om Kents beskrivning av svensk identitet.