– Så här kan det också vara, säger mattelärare Stefan Zeilon när han står vid den digitala whiteboarden i ett klassrum på gamla Oppebyskolan. Numera tillhör lokalerna Släbroskolan.
Eleverna som går i årskurs fem väntar på att lektionen ska dra i gång, men för att kunna visa lektionsmaterialet kräver programmet att han ska ladda ner en applikation.
– Vill jag ladda ner det här måste jag kontakta IT-enheten, säger han. Något han inte har tid med utan klickar upp den digitala läroboken i matematik i stället.
Elever i klassen, som alla har varsin dator, har inga egna fysiska matteböcker. Utan matteboken finns i datorn. För de som glömt datorn hemma, inte har laddat den eller föredrar en vanlig bok finns några exemplar att låna i klassrummet.
– Fördelen med digitala läromedel är att eleverna alltid har boken med sig - även hemma - att det alltid är den senaste versionen och att det oftast bli ekonomiskt mer fördelaktigt, säger Stefan Zeilon.
Han har jobbat som lärare i matematik på Släbroskolan i 18 år och att jobba med digitala verktyg är inget nytt för honom.
– Jag har varit med från starten och byggt upp nätverket på skolan. Det här ligger mig varmt om hjärtat, säger han.
Även om han är en stark förespråkare för den digitala tekniken ser han även utmaningar och problem. Den digitalt matematikboken skiljer sig egentligen inte särskilt mycket från den traditionella boken. Eleverna skriver fortfarande sina svar med papper och penna.
– Läromedlen har inte kommit särskilt långt. Jag ser gärna att det finns matematikspel kopplade till boken och att det går att räkna ut och skriva svaren digitalt, säger Stefan Zeilon.
Eleven Kevin Lundin sitter långt bak i klassrummet. Hans dator är urladdad så han har pappersboken i stället. Han tycker också att den digitala matematikboken behöver uppgraderas.
– Jag skulle vilja att det fanns klipp kopplade till uppgifterna. Där de visar hur jag kan tänka. Då skulle jag inte behöva sitta och räcka upp handen och vänta på läraren, säger han.
Och det faktum att eleverna behöver vänta på läraren är något som kan skapa problem.
– Det är lockande att gå in på nätet och spela ett spel medan jag väntar. Fast jag gör det inte utan försöker lösa det så gott jag kan eller gå vidare till nästa uppgift, säger Kevin Lundin.
Även lärare Stefan Zeilon bekräftar att djupet i distraktion som spel och youtubeklipp innebär är något helt annat än det som alltid funnits i skolan. Att eleverna börjar prata med varandra i stället för att lösa uppgifter. Eller klottrar något i boken.
– Absolut. Ibland skulle jag vilja att datorn bara innehöll lektionsmaterialet. Men samtidigt är youtube en väldigt bra källa för kunskap och vi kan enkelt själva lägga upp eget material, säger han.
Stefan Zeilon tycker att regerings beslut att öka digitaliseringen i skolan känns naturligt och ser positivt på beslutet. Men han tror också att det kommer leda till diskussioner om resurser. I de nya skrivelserna ska programmering av robotar in i läroplanen och det kommer kosta.
– Vi har en gemensam summa till läromedel. Skjuter politikerna inte till pengar kommer vi hamna i knepiga diskussioner oss lärare emellan.
Dessutom ser han ett problem i kompetensbristen.
– Jag är intresserad, tycker det är kul och har jobbat i industrin med att styra maskiner digitalt. Men jag kommer ändå behöv fortbilda mig, säger Stefan Zeilon.
Han tror att det kommer behövas någon form av digitalt lyft. Ungefär på samma sätt som regeringen införde Läs- och matematiklyftet.
– Tidigare handlade det mycket om intresse. Nu behöver alla den här kompetensen oavsett hur intresserad man är.