Killen med järnkoll på Maiden
En av de 57 000 personerna som ser Iron Maiden på plats i Göteborg i morgon är Björn Kvarnmalm från Björnlunda. Han ser då bandet för 12:e gången. Men medlemmar i Iron Maiden har också sett Björn Kvarnmalm spela.
Sen var jag fast, säger han.
Björn Kvarnmalm har sedan dess, med vissa avbrott, följt bandet.
Anledningen är enkel.
Det är planetens bästa rockband och det kommer inte att dyka upp något bättre efter dem heller. Musiken går åt ett annat håll i dag, säger han.
För många är kanske Iron Maiden mest läskiga skivomslag, monstret Eddie och rätt högt uppskruvade decibel. Men det finns mer hos britterna än det, enligt Björn Kvarnmalm.
Grejen är att de är så otroligt bra. Både som musiker och stundom är också texterna riktigt bra. Sedan har du de dubbla gitarrerna med de snygga slingorna, de är otroligt tighta musiker. Om man orkar lyssna bakom det som först kanske uppfattas som muller så är det väldigt vacker musik. Ibland är dom faktiskt som bäst när sångaren håller käft och han är ändå bland världens bästa sångare, säger han.
Men Iron Maiden har inte alltid varit på topp under de nästan 25 år som Björn Kvarnmalm följt dem. Basisten Steve Harris och sångaren Bruce Dickinson har ibland varit lika bra för varandra som kombinationen små barn, tändstickor och en flaska tändvätska.
Steve Harris ÄR Iron Maiden, det är hans band och han har full koll på allt som rör bandet, från t-shirt-försäljning till hur det ska låta i studion. Hans ego har inte alltid klarat att Bruce Dickinson stått
i centrum.
1993 hoppade Bruce Dickinson därför av och en sångare vid namn Blaze Bayley dök upp.
Ett val som inte gladde Björn Kvarnmalm.
Blaze Bayley-tiden är Maidens mörka år. Jag brydde mig inte om dem alls då, det var inte riktiga Maiden.
Desto roligare var det däremot några år tidigare när Björn Kvarnmalm, som är fritidsmusiker, spelade med sitt dåvarande band på en klubb
i Stockholm och delar av Iron Maiden kom dit. Björn Kvarnmalm och hans band hade fått två flak öl i gage för spelningen. Öl som till stor del försvann ned i rocklegendernas strupar.
Maidenmedlemmarna drack upp vår öl men det är ju bara coolt. De stannade också och tittade på inledningen av vår spelning.
Mindre coolt tyckte Björn Kvarnmalm att skicket på Steve Harris var.
Han frågade efter droger flera gånger och var helt klart påverkad av något. Då blev jag riktigt besviken.
Efter några år isär kom Bruce Dickinson tillbaks till bandet i slutet av 90-talet. Ordningen var återställd till Björn Kvarnmalms stora glädje.
Dickinson och Harris är den klassiska sättningen.
Trots att Björn Kvarnmalm efter i morgon har sett bandet tolv gånger, äger mängder med Maidenprylar, bland annat en singel med låten Running free från 1981 som han betalade 600 kronor för 1992 (den är aldrig spelad och står på hedersplats i hemmet) anser han sig inte vara något riktigt fan.
Nej, riktiga fans har sett bandet över hundra gånger runtom i Europa.
Lördagsspelningen lär bli något utöver det vanliga.
Det kommer att bli en spektakulär show. Det som också är så bra med Maiden är att de har sån glädje på scen som de verkligen vill dela med sig av.
Så jobbar vi med nyheter