Ko med stora drömmar skriver dagbok
Det är regnig november och i en ladugård för en uttråkad kossa dagbok över sitt trista liv. Äta, idissla, mjölkas, bajsa, äta, idissla... Nu har Teater Sörmland gjort den första scenversionen av Beppe Wolgers berättelse Ur en kos dagbok.
Men inte heller kossor klarar av hur mycket tristess som helst.
När hennes dagbok går in på dag fyra börjar hon dagdrömma och fantasierna tar både henne och publiken till Konserthusets scen, FN:s talarstol och yttre rymden. Plötsligt har åttaringarna inte alls svårt att sitta still på stolarna.
Tempot i föreställningen var väldigt viktigt för oss. Vi ville verkligen få fram bokens väldigt långsamma tempo, förklarar Kerstin Brezina som är en av tre skådespelare i pjäsen.
En orsak var att det verkligen skulle kännas skillnad när kossan börjar dagdrömma och tillvaron går i racerfart. Men lika viktigt var det att dra ner på tempot för den unga publikens skull.
Jag tror att barn i dag kan behöva det där lugnet, säger Kerstin Brezina.
Skådiskollegan Siska Allen håller med:
Vi har fått massor av reaktioner från lärare som säger: Guuud, vad skönt att barnen får en chans att slappna av och få ro i kroppen.
Det finstämt poetiska i Beppe Wolgers berättelse var det som trion på scen föll för.
Beppe är så himla fin på att berätta sagor och det finns så mycket poesi i hans grejer, säger Kerstin Wolgers.
Som så ofta i livet var det ändå en slump att Teater Sörmland tog sig an berättelsen. Kerstin och Rino Brezina var på semester och den flicka som deras äldsta dotter började leka med visade sig vara Beppe Wolgers barnbarn.
Sen hälsade vi på dem och gick på Beppemuseet och då kände vi att vi ville göra en pjäs av Dunderklumpen.
Familjen Wolgers sa ja och förrförra hösten hade skolföreställningen om Dunderklumpen teaterpremiär i Nyköping. Arbetet gav mersmak och hela hösten har Kerstin, Siska och Ewa Westin turnerat Sörmland runt med lösa korumpor, lantbrukarkepsar och enorma dagboksblad i skåpbilen.
Föreställningen har skådespelartrion jobbat fram tillsammans utan vare sig manuskript eller regissör.
Vi kopierade boken och la ut alla sidorna på golvet. Sen började vi diskutera hur det skulle kunna bli en bra pjäs, säger Ewa.
Alla idéer testades, även de som verkade lite tveksamma.
Det finns inga idéer som är så korkade att de inte är värda att pröva, säger Siska.
Resultatet har blivit en pjäs som innehåller tre personers humor och infallsvinklar och skådespelarna är överens om att föreställningen vunnit på det.
Det blir lite spretigare och med det menar jag något positivt, säger Ewa.
Nu avslutas höstens turné med två föreställningar på Nyköpings Teater i helgen. Därefter ska Teater Sörmland börja repetera vårens föreställning Tom Sawyer och Huckleburry Finns underbara äventyr och då blir det mer traditionella repetitionsmetoder. Men kanske återkommer teatergruppen till Beppe Wolgers igen i framtiden.
Beppe skrev faktiskt en pjäs också som heter Djur kan. Den kanske vi sätter upp så småningom.
Så jobbar vi med nyheter