Kommunal kräver minst 3,9 procent
Upp med lägstalönerna till 16 200 kronor, och sätt till en särskild pott för att rätta till orättvisa kvinnolöner. Det är delar av Kommunals krav i årets avtalsrörelse.
Kommunal presenterade sitt avtalskrav för arbetsgivarparten, Sveriges kommuner och landsting, på fredagen. Löneökningar med minst 825 kronor per månad, vilket ger ett lägsta utrymme om 3,9 procent är huvudkravet.
Men lägstalönerna måste också upp. Minst 16 200 för den som fyllt 18 år, är kravet. Dagens lägsta lön ligger på 13 800 kronor. Kvinnornas löner måste också rättas till och därför kräver Kommunal att en särskild pott på 205 kronor per anställd avsätts för det. Rätt till heltid, och inflytande för de anställda på arbetstidsförläggningen finns också med i kravlistan.
Men ekonomin i kommunerna och landstingen klarar inte att bära kraven, menar arbetsgivarparten.
Det är viktigt att lägstalönerna inte höjs eftersom det kan försvåra ungas inträde på arbetsmarknaden, skriver Markus Gustafsson på Sveriges kommuner och landsting i ett pressmeddelande.
Det är klassisk arbetsgivarretorik, säger Lasse Hedin, ombudsman för Kommunal i Sörmland.
Han menar att det finns pengar över till löneökningarna, så sent som på torsdagen skröt arbetsgivarparten om överskotten på 19 miljarder i kommuner och landsting.
Hade vi begärt 1 procent hade det också varit för dyrt, säger han.
Lägstalönerna, som nu enligt kraven ska upp till 16 200 kronor, har varit ett hett ämne i Oxelösunds kommun. Där har några anställda haft löner under 13 800 kronor, som nuvarande avtal anger som lägsta lön.
Oxelösunds kommun ligger på lägsta nivån, en del har till och med under, men det håller på att rättas till. Andra kommuner betalar mer. Om kraven går igenom få de lägst avlönade ett stort lyft, säger Birgitta Luoto, sektionsordförande i Kommunal i Oxelösund.
Hon tycker att kraven är rimliga.
Det måste till löneökningar om vi ska få folk att stanna kvar i den offentliga sektorn, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter