Kommunens mobiler kostar allt mer pengar
På två år ökade notan på Gnesta kommuns mobilsamtal med 22 procent, från 209 000 till 254 000 kronor. Och riktigt hur mobilerna ska få användas finns det ingen som vet.
Det finns ingen riktig kontroll på vem som har mobiltelefon, när man får använda den och vad man gör med den i semestertider.
Revisorerna har även under tidigare år anmärkt att det saknas kontroll på mobiltelefonerna, säger en av kommunens förtroendevalda revisorer, Hans Karlsten.
Inte nog med att ingen vet hur det hela ska skötas, kostnaderna bara ökar. Siffrorna över 1998 års samtal från mobiler som ägs av kommunen visar att 209 000 kronor av skattepengarna gick åt för att politiker och kommunalanställda skulle snacka i nallarna.
Två år senare, 2000, hade notan ökat till 254 000, vilket innebär en ökning på 22 procent.
Kommunalråd pratade år 2000 för 24 000 kronor, nästan lika mycket som räddningstjänsten, som använde 22 400 det året.
Hur, när och var mobiltelefonen får användas ska tas upp i en ny policy för mobiltelefoner, berättar kommunsekreterare Johan Lindberg.
Mobiltelefonpolicyn kommer upp i kommunstyrelsen i höst. Den ska vara som en vägledning. Det är ett led för att förstärka den interna kontrollen.
Även kommunalrådet Håkan Bratt (m) talar om att allt ska bli bättre.
Han säger att avsaknaden av chefer inom kommunen sinkat arbetet med måldokument.
Vi har under senaste året betat av ett antal policies av olika slag, det här är en i raden. Vi är väl medvetna om att man måste ha ett bra system för hur man ska hantera mobiltelefoner.
Håkan Bratt ser däremot inget negativt i de ökande kostnaderna, eftersom mobiltelefonen ökat tillgängligheten för allmänhet som vill ha kontakt med politiker och tjänstemän.
Mobiltelefoner gör att vi är nåbara betydligt längre tid på dygnet och under tiden då man transporterar sig. Det är ett stort hjälpmedel.
Så jobbar vi med nyheter