Konst under samma tak
Vad är sörmländsk konst? Omöjligt att svara på, säger Olle Bergquist, initiativtagare till vintersalongen på Pelles lusthus i Nyköping. Besökaren blir snabbt varse att konsten inte handlar om landskapsgränser men alla medverkande är verksamma i Sörmland.
Detta satte tankar i huvudet på Olle Bergquist, författare, konstrecensent och sammanställare av vintersalongen som öppnar i helgen. Han hade precis skrivit klart del två av boken Sörmländska konstnärer och väntade på att få den utgiven.
Då föddes idén om att sätta ihop en konstsalong med de medverkande i boken. Olle Bergquist ringde runt och alla ville vara med.
Sedan gick det ganska lång tid innan det blev av, men
nu är den klar, säger han nöjt och blickar ut över utställningshallen i Pelles lusthus.
Som i de flesta samlingsutställningar är det stora skillnader mellan uttrycken. Här står manshöga skulpturer i trä av Lenny Clarhäll intill abstrakta oljor av Kelvin Sommer och foton av Åke Mokvist.
I andra änden av rummet finns Uta Jacobs marmorstatyer i organiska former och Nils Kölares rutor i klara färger.
Olle Bergquist tror själv att det krävs en konstkunnig person för att sätta samman en samlingsutställning, det är ganska hårt arbete.
Självklart blir det varierande i en sådan här utställning och det är inte lätt att sätta samman.
Konstverken ska inte krocka, inte slå ihjäl varann. Jag har varit både mild och sträng med urvalet.
I en del av utställningshallen finns Anna Berglinds skulpturer i akrylglas och spegelstyren. Plast, med andra ord.
Jag jobbar mest med glas annars, så det här är ett välkommet avbrott. Det är roligt att jobba med plast, det är snabbt och direkt.
Anna Berglind har bland annat gjort konstverket Mors öga med en spegelmittpunkt. Konstverket handlar svarta hål, både som en metafor och för att Anna tycker att det är spännande med rymdfenomen.
Man sugs liksom in i konstverket om man tittar på det, det är både spännande och lite läskigt. Sedan kan man associera fritt efter titeln.
Formgivaren och silversmeden Anna-Stina Åberg har precis blivit klar med sin nya stol, en helgjuten skapelse i aluminium och fårskinn. De första skisserna till den gjordes för ett och ett halvt år sedan.
Nickan heter den. Det känns roligt att den är klar, men vad som sker med den sedan vet jag inte. Det här exemplaret är inte till salu, men
modellen är synnerligen tillverkningsbar, säger Anna-Stina Åberg och visar hur det finns en naturlig fjädring i stolen.
Eftersom den är i aluminium och i ett stycke, ger den efter lite när den används.
Hon har också en rad nya silverbestick med på utställningen. Här finns bland annat en sked för cheddarost och en spade till flingsalt.
Jag är så road av matlagning och har varit det i många år så jag får ständigt nya idéer till skedar.
Tanken med vintersalongen är att den ska vara en vandringsutställning i hela Södermanland. Var och när nästa etapp tar vid är inte klart än. Utställningen kan även ändra form beroende på utställningsort. I Nyköping pågår den till den 2 februari.
Så jobbar vi med nyheter