Jag fick härom veckan veta av ansvariga att den senaste fina inomhushallen i Nyköping inte heter Rosvalla arena som när det byggdes. Nej, det ska vara A-hallen på Nyköpings Arenor, Rosvalla. Pust. Ja, man ska inte bara gnälla på att namnen är för långa. Det kan bli ett dåligt resultat även när man sätter korta namn. För jämför man med Stora hallen och Lilla hallen som politiker gav hallen när man inte ville ha firmanamn kvar är ju inte "A-hallen på Nyköpings Arenor, Rosvalla" speciellt dåligt – relativt sett. Låt vara att det finns ett närmast oändligt antal hallar som har bättre namn...
Nu ska jag inte använda hela denna kolumn till att raljera. Jag fick också veta att man just nu diskuterar igenom namnen. Det är BRA.
Jag tycker att man bör överväga två lösningar. När jag tänkte igenom saken under en solig promenad med bassethundarna Julle och Rex kom jag fram till att sätta ner hela foten när det gäller oviljan att sälja hallnamnen. Ska vi få till något rejält bra elitlag här i staden måste väl kommunen inse att det är bättre att föreningarna får döpa hallarna än att de heter Stora och Lilla hallen och, ni vet, i fem år till. Visst, regelverket blir inte lätt men det går ju att sänka hyran med lika mycket som det sponsrande företaget skeppar in så får alla del av kakan.
Är detta en politisk fråga känns det mycket bättre att döpa exempelvis gamla sporthallen till Lennart Eriksson-hallen och nya till Lukas Karlsson arena, Stora hallen till Erik Skoglund arena och Lilla till...Gresse-hallen.
Jag vet, det finns större frågor än hallnamn. Men det är hög tid att göra något konstruktivt av namnsnurren.