Konsumenter saknar kontroll över sig själva
Många handlar mat och hushållsartiklar flera gånger i veckan. Utan att vi tänker på det styr affärerna oss kunder till impulsköp och att välja vissa märken. Kunden är hela tiden steget efter och sväljer glupskt betet.
Någon meter bort ligger frukt och grönt och speglar sig i välputsade väggspeglar. Att de första synintrycken är välmatade är ingen slump.
Det finns ju en orsak till att det inte ligger glödlampor direkt när man kommer in i butiken, säger butikschef Bengt Dackebro vid Coop Konsum i Gnesta.
Glödlampor och blöjor är inte lika sexigt som bananer och meloner.
Grönsakerna är upplagda så att kulörer tydligt separerar sorterna. Gula, röda och gröna paprikor, vita champinjoner och mörklila aubergine får det att vattnas i munnen på kunden. Att lägga alla gröna salladerna i ett hörn gör bara den som inte vill sälja något.
Detaljvaruhandeln har precis som många andra branscher ett fackspråk.
Vi brukar tala om kundvarvet där vi lägger fram varor som man köper med ögat, säger Bengt Dackebro
De flesta kunder går där det känns naturligt och det stråket kantas av bästsäljare. Ett stort svenskt möbelföretag skäms inte för sitt kundvarv.
Man lägger inte upp toalettpapper i kundvarvet. Vi har frukt och grönt, kött och så mjölk längst in. Så är det i de flesta affärer om du tänker efter.
Vi har ingen statistik på hur mycket försäljningen ökar men butikerna ritas och byggs med tanke på kundvarvet.
Enligt forskning av Karin Almblad vid Lunds Universitet är det motivation, uppmärksamhet, attityd och minne som påverkar konsumentens köpval. Daglivaruhandelns intressen ligger i hur den bäst ska påverka konsumenten att handla mer och gärna av affärskedjans egna varumärken. Genom att placera vissa varor framför näsan på kunden ökar möjligheterna. Strax ovanför ögonhöjd ner till knähöjd har vi bäst uppmärksamhet.
Det är självklart, ta bara matoljorna där vi har de lite exklusivare sorterna i mitthyllorna. Den som letar efter lågprisoljan hittar den längst ner, de vet att den står där.
Forskning visar också att skyltning, placering i butik, kupongerbjudanden och smakprover påverkar oss att öka antalet impulsiva köp med tio procent. Erbjudanden på egna varor är ett klassiskt knep.
Jag kan ju se på en del kunder hur de gör impulsköp, till exempel när vi har fått in tillfälliga partier. De rafsar åt sig några DVD-filmer framme vi kassorna.
Där finns även godis och tuggummi som belöning till småttingar som orkat följa med genom hela butiken.
Vi vet att butikerna lockar och luras
När kunden väl är innanför entrédörrarna gäller det för butiken att locka besökaren att öppna plånboken. Det är en form av tyst överenskommelse som både affär och kund är medvetna om.
Jag gör impulsköp hela tiden, jag är en ganska impulsiv person. Det kan bli allt från god mat till kläder och skor, säger Marie Nilsson i Trosa.
Hon är själv butiksägare och vet hur sådana tänker.
Jag blir sugen på annat när jag går i butikerna, det är ögat som styr, säger hon.
I mataffärer är grönsaksdisken viktig.
Är det fräscht, mycket färger och udda varor så handlar jag. Är det stökigt och skitigt så går jag förbi.
Priset är självklart inte oviktigt när man gör impulsköp, det vittnar Sofia Andersson i Gnesta om.
Är det extrapris på något så är jag intresserad, då kan vara vad som helst som verkar lockande. Butikerna är väl medvetna om hur de ska skylta, säger hon.
Stjärnhovsbon Marita Nordin är inne på samma linje.
Jag tror att de går kurser i hur de ska göra, säger hon.
Bengt Dackebro på Coop Konsum i Gnesta bekräftar att det finns kurser.
Men det mesta bygger på erfarenhet, har man jobbat länge så lär man sig vad som säljer, säger han.
Att titta hur konkurrenter gör är ett bra sätt att lära.
Det är klart man gör det men jag är inte så nördig att jag springer in i varenda Ica-butik jag ser.
Ulla Warnander i Gnesta försöker kämpa emot impulsen genom att alltid ha nota med sig.
Men jag gör impulsköp i alla fall, säger hon och viftar med notan.
Hon har själv arbetat i affär.
De ställer varorna som lockar framför näsan på dig, det vet jag ju.
Så jobbar vi med nyheter