Expressens ledarsida skrev om "kostnadsbomben", som dök upp i Riksrevisionens granskning av regeringens budget i december. Myndigheten räknar med att kommunernas välfärdskostnader kommer att öka med 200 miljarder kronor år 2030, förutsatt dagens personaltäthet. Redan 2020 beräknas kostnaderna öka med 20 miljarder, eller i runda slängar halva Försvarsmaktens budget.
Anledningen till detta är demografiska förändringar. Både barn och äldre, som kostar samhället mer än arbetande 30-åringar, utgör allt större andelar av befolkningen.
Effekterna tros bli skattehöjningar eller effektiviseringar i form av lägre personaltäthet i skola, vård och omsorg.
Johan Rocklind (S) är väl medveten om prognoserna, men menar att politiken i Gnesta har haft detta med i beräkningarna de senaste åren.
‒Just nu är jag inte bekymrad över Gnestas läge de kommande åren, jag tycker att vi har kontroll och att vi har planerat klokt, säger kommunalrådet.
Han tror på effektiviseringar och ny teknik snarare än skattehöjningar för att möta utvecklingen.
‒Sveriges kommuner och landsting har också flaggat för att man behöver ta ett helhetsgrepp kring både skattesystemen och statsbidragen till kommunerna. Det landar på partierna i riksdagen, säger Johan Rocklind.
Håkan Ekstrand (C) har en delvis annan syn på kommunens ekonomi.
‒Vissa satsningar har varit lite för vidlyftiga. Simhallen blev bra men har kostat för mycket och jag tycker att man hade kunnat spara på en del ställen när det gäller den kommande sporthallen.
Oppositionsrådet tror kommunalskatten i Gnesta kan komma att höjas de kommande åren.
‒Riksrevisionens siffror är alarmerande. Jag är rädd för att vi kanske blir tvungna att höja skatten, men jag tror att vi ska jobba så mycket som möjligt för att behålla skatten på den nivå vi har i dag, säger Ekstrand.