Jordbruksverkets statistik visar att antalet företag med kor för mjölkproduktion i Sörmland fortsätter att minska. 2017 blev första året då antalet mjölkbönder understeg 100. Det är en utveckling som varit konstant nedåtgående under hela 2000-talet.
Alla de övriga nio kategorier som hittills har redovisats regionalt av Jordbruksverket visar dock på en ökning i Sörmland.
Antalet företag som föder upp kalvar har blivit fler efter att ha minskat varje år sedan 2007. Likaså ökar företagen som föder upp kvigor, tjurar och stutar, nötkreatur, baggar och tackor samt får. Lammföretagarna ökade mest, hela 16 procent till 341.
Jag är positivt överraskad över ökningen på nöt och kalv.
Johan Lagerholm, vice ordförande i LRF Sörmland
Utvecklingen i Sörmland är bättre än riksgenomsnittet där antalet företag minskar i fyra av de redovisade kategorierna.
Johan Lagerholm är vice ordförande i LRF Sörmland.
‒Många mjölkbesättningar har lagts ner de senaste fyra, fem åren. I några fall har de gått över till köttuppfödning, så det kanske är en omkastning vi ser. Men det förklarar inte hela ökningen, säger han.
Johan Lagerholm berättar att det pågår en storleksrationalisering inom lantbruket.
‒En gård säljs, köps upp av en granne som styckar av och säljer en hästgård. Och på de gårdarna finns det inte sällan får. Att det ökat med får kunde jag därför ana, men jag är positivt överraskad över ökningen på nöt och kalv, säger han.
Jordbruksverkets statistisk visar enbart att de sörmländska aktörerna blir fler, men inte hur det går för dem ekonomiskt.
‒Det är riktigt men det är ändå en positiv signal om att det finns framtidshopp. Vi skulle behöva analysera varför utvecklingen är bättre i Sörmland än riksgenomsnittet.
Finns det avsättning för mer sörmländskt kött?
‒Ja, självförsörjningsraden är låg på i princip allt som produceras inom det svenska jordbruket. Tyvärr så är produktionskostnaden inom flera produktionsgrenar högre i Sverige än i många andra konkurerande länder. Vi konkurrerar med en högkvalitetsprodukt på en lågprismarknad.
Enligt Johan Lagerholm finns det vissa tecken på att försäljningen av svenskt kött inte går så bra som många tror.
‒Vi har haft en positiv bild och trott att sörmlänningarna vill köpa allt mer lokalproducerat kött i ett och ett halvt år. Men just nu är det långa slaktköer. Anmäler man ett nötkreatur till slakt i dag så får man räkna med att det hämtas först vecka 49.
Vad tyder det på?
‒Det tyder sannolikt på att marknaden inte är beredd att betala det pris som krävs för att få full lönsamhet i svenskt lantbruk. Anmäler jag däremot ett lamm till slakt så hämtas det inom ett par veckor. Där finns det en stor efterfrågan, säger Johan Lagerholm.
Margareta Malmquist är ordförande i LRF Sörmland och driver gården Tomtsäter, nordväst om Nyköping.
Vad tror du att ökningen beror på?
‒Jag tror att det finns en positiv anda i hela samhället och att allt fler insett att svenska jordbrukare producerar bra mat. Allt fler väljer svenska råvaror och den andan föder en positiv känsla hos oss lantbrukare. Fler vågar satsa, det finns ett positivt tänk.
Margareta Malmquist säger också att den nya nationella livsmedelsstrategin som riksdagen enades om i fjol var viktig.
‒Livsmedelsstrategin visar att våra politiker tror på svensk matproduktion och på oss som företagare. Jag hoppas och tror på en fortsatt positiv utveckling i Sörmland. Särskilt om vi får en regional livsmedelsstrategi på plats i länet.