Kritik mot digitaliserad primärvård: "Inte raketforskning direkt"

Digitaliseringen av primärvården får kritik av oppositionen i landstinget som tycker att det går för långsamt.‒Det har inte funnits politisk driv bakom det här. Det är inte raketforskning direkt, säger oppositionsrådet Magnus Leivik (M).

Övrigt2017-10-04 05:00

Som tidningen berättat tidigare blev landstingets satsning på den digitala tjänsten vård på distans, en flopp. Det var nära ett år sedan som möjligheten att få vård via videosamtal lanserades, men före sommaren hade endast ett 25-tal patienter utnyttjat möjligheten. Det fick såväl hälsovalschef Asghar Farahani och Mats Henningsson, enhetschef vid primärvårdens utvecklingsenhet att konstatera att satsningen blev ett fiasko. En orsak till misslyckandet var enligt dem att patienterna hellre vill ha personlig kontakt med sina läkare.

Där menar Magnus Leivik att de har fel.

‒Det finns ett intresse för digital vård i verkligheten. Men gör man det tillräckligt krångligt och allt laggar, då ger man upp, säger han.

På landstingsfullmäktiges senaste sammanträde i slutet av september tog han upp frågan i en interpellation ställd till ordförande i hälsovalsberedningen och landstingsrådet, Mattias Claesson (C).

Men redan 2015 motionerade Magnus Leivik i fullmäktige om att regelboken för hälsoval skulle omfatta digitala vårdcentraler. Som svar fick han information om den satsningen på vård via videosamtal som då var på gång och som nu alltså visat sig bli en flopp.

Här menar Magnus Leivik att politikerna pratat förbi varandra.

‒Det var inte en teknisk lösning som motionen föreslog. Utan att ersättningsmodellen skulle inkludera digitala besök, vilket regelboken för 2017 inte gjorde, säger han och förklarar:

‒I dag får en vanlig vårdcentral huvuddelen av sin ersättning efter hur många som är listade och en liten summa efter hur många besök de tar emot. Men om man tar emot patienter via digital vård finns inga regler för att vårdcentralen ska få betalt. Om digitala besök inte räknas som ett besök som vårdcentralen tar betalt för, då blir det lite svårt att investera i det här.

Som anledning till att vård via video inte har gett önskat resultat har landstinget också hänvisat till behovet av att hitta säkra tekniska lösningar, vilket också väcker kritik hos Magnus Leivik. Han hänvisar i sin tur till landstingen i bland annat Stockholm Värmland och Dalarna som ligger i framkant. Till exempel i Dalarna kan patienter få medicinsk konsultation med såväl läkare som sjukgymnaster via en app.

‒Jag kan bara konstatera att den här tekniken som används till vård via video är jättegammal, det handlar i grunden om femton år gammal teknik. Att träffa patienter på det här sättet är inte någon raketforskning. Men det har inte funnits något politiskt driv bakom det här. De har inte lagts två strån i kors för att få ihop det här. Jag vill att vi främjar att vårdcentralerna kan möta vissa patienter digitalt. Inte alla, men de som behöver det. Men jag saknar handlingskraft, säger Magnus Leivik.

Digital vård

Det finns sammanlagt 27 vårdcentraler i Sörmland, 18 av dem är landstingsdrivna.

Vårdcentralen City i Eskilstuna, VC Trosa, VC Linden och VC Nävertorp i Katrineholm, VC Flen och VC Ekensberg i Nyköping har infört lättakuter dit patienter med lättare besvär kan komma direkt och få en första bedömning via en pekskärm.

VC Åsidan i Nyköping och VC Oxelösund är på gång att införa lättakuter.

VC Skiftinge i Eskilstuna och VC Stadsfjärden i Nyköping är först ut att testa ett digitalt arbetssätt där patienter får svara på frågor om sina besvär inför en läkartid.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!