Den familj som kommer fram till att en inhyrd läxhjälp är bäst för barnen, gör rätt. Dessutom skapar det jobb – utöver lärande.
Den familj som kommer fram till att barnen bör passa på att ta hjälp av exempelvis Rädda Barnens kostnadsfria läxhjälp, gör rätt.
Den familj som kommer fram till att föräldrar och barn tillsammans arbetar med läxorna, gör rätt.
Den elev som känner att han eller hon gör läxan bäst på egen hand, gör rätt.
Är skolan till för att alla ska lära sig lika mycket eller ska var och få chansen att lära sig så mycket som möjligt? Den som tycker att det är fel att köpa läxhjälp eller att det inte borde vara tillåtet, fastnar tyvärr i den första tolkningen.
Visst är läxhjälpsmarknaden ett tecken på att familjer prioriterar olika vad gäller den vardagstid man har tillsammans. Sannolikt är det också en följd av den svenska skolans kvalitetsproblem.
Det Veronica Andersson säger om skolans svårigheter att ge högpresterande elever tillräckligt med stimulans i lärandet, tål att lyssnas till.
Den dag alla måste lära exakt lika mycket, på exakt samma sätt är vi illa ute.
Som vi har sett i SN:s artiklar om läxhjälp, så finns den i många olika former. Professionell eller frivillig, individuell eller gemensam, skolbaserad eller hembaserad. Det är en mångfald att glädjas åt. Chansen att varje elev hittar rätt form av stöd och hjälp ökar.
Det ska vi inte låta Jante sätta stopp för.