KRÖNIKA: Kvinnor världen över ena er!
Tanken väcktes redan 1909 men det var först genom en FN-konvention från 1945 som det fastslogs att jämlikhet mellan kvinnor och män ska vara en grundläggande rättighet och en internationell kvinnodag erkändes. Datumet blev 8 mars eftersom ryska kvinnor 1913 gick ut i protest och strejkade för bröd och för fred och detta ledde till att kvinnlig rösträtt infördes i Ryssland 1917.
Någonstans där verkar vi ha kommit av oss i betydelsen av åttonde mars och firar lite lojt hur långt vi har kommit, trots att verkligheten visar att det återstår en hel del. 1913 demonstrerade kvinnor mot krig och frånvaron av fred. I dag skulle det vara nyttigt med en demonstration för att belysa kvinnlig frånvaro, framförallt i maktens korridorer.
Det ursprungliga utkastet till FN:s konvention om universella mänskliga rättigheter innehöll ordvalet all men för alla människor. Tanken var att alla människor skulle omfattas, men det är tack vare en indisk kvinna som all men byttes ut mot all human beings. I vår del av världen känns detta som en meningslös ändring eftersom vi väl förstår att all men ju också skulle ha varit menat att syfta till alla människor och inte endast män.
Från 1948 då konventionen antogs och till allt vi har åstadkommit i dag har vägen varit brokig. Jag känner genuin glädje över att det inte finns något som helst utrymme för att göra mina konventionsstadgade rättigheter till en tolkningsfråga.
Se inte din rätt till likabehandling som kryddan på en redan god måltid som någon annan kommer att servera dig på ett silverfat. Dagens samhälle är alldeles för konserverat och felkonstruerat för att nöja sig med det vi har åstadkommit fram till idag. Kräv mer och förvänta dig inte att någon annan kommer att göra det åt dig.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!