Har du stoppat julkorven så här lagom till tredje advent? Då kan du känna dig duktigt jordnära och miljövänlig. Eller hur var det egentligen, är eko-köttet från Brasilien bättre för klimatet än lammköttet du köpte från bonden runt hörnet? Och hur dåligt är det egentligen att äta kött, är inte de alternativa sojaodlingarna på andra sidan jordklotet skadliga för både miljö och odlare?
Det finns olika sätt att reagera på alla dessa frågetecken. Antingen tycker man att samvetsbördan blir så jobbig att man kastar den bakom sig när man kliver in i mataffären, för att därefter lägga leverpastej i kundvagnen utan att tänka på ingredienserna.
Andra tappar helt adventsgnistan och övergår till att basera julbordet på brysselkål och barkbröd. För vi lekmän kan inte överblicka vilka matval som är bäst för miljön. Miljörörelsen, bönderna och forskarna viftar med utsläppssiffror och forskningsrapporter med helt olika budskap. Den som lyssnat på radioprogrammet Kalibers (SR P1 25/11) granskning av Arlas "klimatkompenserade" eko-mjölk förstår att garantier inte är riktiga garantier.
Det vi konsumenter kan förhålla oss till är matvarornas märkningar, innehållsdeklarationen och mediernas granskningar. Den som vill hitta egna svar får rimligtvis lägga hela sin arbetsdag på research – knappast att rekommendera.
Det finns anledningar till att någon köper falukorv och en annan köper tofu i stället. Vi kör på det som funkar bäst, ett val som inte borde vara så mycket att skämmas för. Just därför borde du stanna upp nästa gång du lagt ner de där kikärtorna i kundvagnen och fråga dig själv – varför tänker jag köpa det här?