Kungen får mer stöd än bankerna

Undersökningen fokuserar bland annat på rapporteringen inom tio samhällsområden. Enligt en något godtycklig indelning handlar det exempelvis om EU, facken och islam. Kring vården och Bernadottarna är rapporteringen allra minst neutral, enligt svenskarna.
På motsatt sida av kritikspannet finns bankerna. Rekordhöga 35 procent tycker att bankerna har granskats för okritiskt och endast 17 procent tycker de har fått för negativ kritik, vilket är lägst av de tio områdena.
Under det senaste året är det just kring vården, kungahuset och banksektorn som mediestormen har varit som mest intensiv. De känslor som det väckt hos mediekonsumenterna syns opinionsmätningen.
Missnöjet med bankgranskningen har historiska rötter. Finansbubblan som sprack i USA 2008 ledde till liknande händelser även i Sverige, som en följd av bankernas oansvariga risktagande. Förtroendekapitalet hos spararna kördes i botten. Under 2011 blev det tydligt att svenska banker inte hade slutat missbruka spararnas pengar. Den ena skandalen efter den andra har rullats upp där Nordealägenheten är den sista i raden. Medierna borde ha granskat finansbranschens bonusjägare hårdare för att de skulle ha skärpt sig. Bankerna förtjänar ännu mer kritik, är den logiska slutsatsen man kan dra av siffrorna.
Att svenskarna tycker att sjukvården och kungafamiljen har fått för mycket kritik är däremot ett mycket gott tecken. Det visar att granskningen är hård, till och med hårdare än befogat enligt opinionen. Men det är just den kritiska granskningen som medierna har i uppdrag att utföra.
Journalisternas bevakning av de kungliga kan vara länkad till partisympatier. Undersökningar från Göteborgs universitet brukar visa att stödet för det utpräglat monarkivänliga partiet Moderaterna är oproportionerligt svagt bland journalister. Det motsatta gäller för de mest antirojalistiska partierna, Miljöpartiet och Vänstern.
Både bankerna och kungen har visat prov på dålig mediehantering och oroväckande usel krismedevetenhet. Paradoxalt nog har kungen plockat sympatier på det samtidigt som bankerna har gjort det värre för sig. Frågan är om kungen kan göra någonting alls som kan sänka allmänhetens förtroende.