Kvinnan bakom scenkläderna

– Jag var hemmafru då när vi startade och jag har alltid gillat att sy. Symaskinen var det första jag köpte när jag gifte mig. Jag gillar att se att man får ihop det, berättar Mari-Anne.
Först och främst syr hon kläder åt Knutte Olsson, till hans årliga sketch ”Hejsan flickor”, där han utklädd till kvinna driver med män. Mari-Anne berättar att det är en utmaning att sy kvinnoplagg till en man.
– Jag får göra ett nytt mönster efter honom och så får han pröva många gånger och jag får ändra.
Knepigast var det i år när Knutte spelade Dame Edna. Det var svårt att få kontroll över axelvaddar och tylltyger, men en vecka innan generalrepetitionen fick hon till slut färdigt klänningen.
År 1991 fick Mari-Anne motta Tystberga Dramatörers egen ”Oskar”, fast de hade en ”Harry”, hon tror anledningen var att hon har ställt upp mycket. Och det gör hon så gärna.
– Vi har så himla roligt, vi är så sammansvetsade och kan skoja med varandra. Vi har blivit som en familj.
Till centrala Tystberga kom Mari-Anne och hennes man Mats först i år. Tidigare bodde de på en gård i Bälinge och fram till pensionsåldern var de spannmålsbönder. Nu har deras son tagit över verksamheten och paret har lämnat gården.
– Det kändes bra för mig, jag trivdes så fort jag steg in i det här huset. Det var dags också, man måste tänka på åldern.
När Mari-Anne var fem år gammal avled hennes mamma och eftersom de var sju syskon i familjen behövde hennes pappa hjälp. Mari-Anne fick flytta från Småland till sin moster och morbror, i Buskhyttan, som senare adopterade henne. På skolbussen lärde hon känna Mats. De gifte sig när Mari-Anne var 25 år gammal och har tre barn tillsammans. Den ena dotterns man har en egen specialitet för att charma sin svärmor.
– Varje gång han är ute och reser, han är forskare så han reser mycket, så köper han en fingerborg åt mig, säger Mari-Anne och visar sin samling med 50 fingerborgar från världens många hörn. Den ställde hon ut på helgens utställning i Tystberga, där ortborna visade upp sina samlingar.
Mari-Anne menar att hon borde sy mer, för hon är duktig på att köpa på sig mycket tyger. I sitt syrum har hon bilder på plagg hon har sytt, både till familjen och till skådespelarna. Och hon kommer fortsätta att sy.
– Så länge jag orkar vill jag vara med och hjälpa till.