I Zambia slåss lokalpolitikern Rachel Mwilu för sitt folks rättigheter i staden Kazungula. Vid sin sida har hon 16 manliga kollegor.
I det internationella 18-månadersprogrammet för stärkt demokrati, jämställdhet och välfärd står hon tillsammans med 24 ledande kvinnor. De kommer från Asien, Afrika och Östeuropa och befinner sig nu i Sverige under utbytet som Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Internationellt centrum för lokal demokrati (ICLD) står bakom för femte gången.
– Utbildningen ska ge oss kapaciteten att iallafall se vad som finns på andra sidan. Det är ett utbyte. Det exponerar oss för den andra sidan så när vi går tillbaka hem så kan vi implementera och erbjuda god service till vårt folk och veta hur vi ska leda vårt samhälle och kommunfullmäktige, säger Rachel Mwilu.
Hennes lokala mentor, Trosas oppositionsråd Ann-sofie Soleby-Eriksson, har varit med från programstarten och har sett att detta skett i praktiken. Uganskan Evelyn Bukirwa som besökte Trosa förra året, bestämde sig till exempel för att få bukt på flickors skolfrånvaro under mensperioden efter Sverigebesöket. Hon åkte hem och började sy bindor, berättar oppositionsrådet.
Hon poängterar att kvinnorna verkligen vill göra skillnad och bygga upp sina samhällen.
– De kämpar med att få ett mer jämlikt inflytande, att få in fler kvinnor som också ställer upp för att bli valda. Korruptionen är väldigt utbredd. Det är någonting som alla kvinnor jag mött vill göra någonting åt. Dem ser hur det förgiftar hela samhällskroppen och då är det också svårt att bygga upp dem strukturer som behövs.
Trots att Rachel Mwilu är ordförande i finansutskottet i sin kommun, har hon till exempel svårt att spåra pengarna. Hon hoppas därför på ökad transparens och att mer makt flyttas från central- till lokal nivå. Det diskuteras just nu i Zambia och råder i Sverige, menar hon. Trosaborna har även ett annat tänk kring återvinning, vilket hon gärna vill sprida på hemmaplan där det ofta ligger skräp på gatorna.
– Det är helt annorlunda. Det här landet är inte slösaktigt. Allt återvinns, säger Rachel Mwilu.
Hon har varit på Trosas återvinningsstation, trädgårdsaffär samt i klassrum på grund- och högskolenivå med mentorn.
– Man brukar kalla oss för mentorer, men kvinnorna är väldigt erfarna politiskt så det är ett härligt utbyte tycker jag. Det är mycket glädje och igenkännande i våra politiska roller, säger Ann-sofie Soleby-Eriksson.
Kvinnorna har även diskuterat gemensamma utmaningar som hur de kan möta väljarna och få dem med sig.
– De går mer bredvid folket och det tycker jag är jätte intressant att diskutera, säger hon och hoppas att hon kan ta efter på den punkten.