Kyrkorna som blev till djärva utropstecken
Sankta Cementa i Oxelösund, Sankta Betong i Malmö och Plåtkyrkan i Halmstad. Smeknamnen säger en del om hur människor uppfattat efterkrigstidens kyrkor. Men nu börjar inställningen förändras.
Bostadshusen som byggdes under de åren var ganska enformiga, men kyrkorna blev djärva utropstecken.
Oxelösund var det första moderna kyrkorum Karin Nyberg Fleisher besökte.
Det var 1963 och jag minns fortfarande vilket enormt intryck kyrkan gjorde på mig. Jag var oerhört fascinerad över att man kunde dyrka Gud med betong.
I folkmun döptes Rolf Berghs betongkatedral från 1957 snabbt om till Sankta Cementa. Precis som Haparanda kyrka blev Silon och Malmö fick sin Sankta Betong. Men Karin Nyberg Fleisher tror inte att öknamnen på efterkrigstidens kyrkor betyder att folk tycker illa om byggena.
Jag tror mest att de där smeknamnen är ett sätt att göra något främmande till sitt eget.
Visst vill folk fortfarande gifta sig i pittoreska medeltidskyrkor ute på landet, men kyrkorna som byggdes mitt inne i de nya kommunerna och förorterna har mycket större betydelse i vardagslivet, säger Karin Nyberg Fleisher.
När man bygger en kyrka markerar man att man bygger ett samhälle och inte bara en sovstad. Därför är kyrkan viktig även för dem som inte är troende.
Efter 60- och 70-talens djärva kyrkobyggen kom en period med mer försiktig kyrkoarkitektur.
På 80-talet blev kyrkorna nästan dagislika, urpraktiska men urtråkiga, säger Karin Nyberg Fleisher med en suck. En kyrka får aldrig vara utslätad. Man kan bli lycklig eller upprörd av en kyrka, men den måste väcka känslor.
Jerk Alton, arkitekten bakom stiftsgården Stjärnholms nya kapell, suckar också när han ska kommentera de senaste två decenniernas kyrkobyggande.
Kompromisser, bara kompromisser. S:t Botvid är en riktig katedral, men sådant byggs ju inte längre. Det blir för dyrt. Och så sätter Jantelagen käppar i hjulet. Man ska inte förhäva sig.
Jerk Alton var en av talarna när Stiftsgården Stjärnholm, Svenska Kyrkan, Sörmlands Museum och Örebro Läns Museum i veckan ordnade en konferens på temat Rum för Gud och Människa. Eftersom 2001 är Arkitekturår var det för en gångs skull de moderna kyrkorna som stod i fokus.
Fast så särskilt många nya kyrkor har inte byggts i stiftet de senaste åren. Nyast är Sankta Katarina på Arnö som stod färdig i december 1997. Arkitekten Christer Nyman berättade på seminariet om ett bygge där ekonomin fick styra det mesta.
Kyrkan byggdes på sju månader och som arkitekt kunde jag inte göra några tillägg som kostade extra.
Christer Nymans vision var att skapa en kringbyggd gård där stillhet kunde råda och han strävade mot den enkelhet han mött i gamla kyrkor. Det busenkla, säger han själv. Men han är inte säker på att han skulle bygga en kyrka på samma sätt, om han fick en chans till. Istället för tunga vita väggar talar han längtansfullt om glasade ytor.
Ulf Zettersten, som ritat Sankta Anna katolska kyrka i Nyköping, talar också om nästa kyrka. En kyrka som i så fall skulle bli så ren och fri från utsmycknader som möjligt.
Hans erfarenheter som kyrkoarkitekt är helt väsensskild från Christer Nymans. Den katolska församlingen gav honom mer eller mindre fria händer och tyckte inte att ekonomin var det viktigaste.
Ulf Zettersten betecknar sig själv som född och uppvuxen i funktionalismen, men ville med Sankta Anna skapa något helt annorlunda. Han utgick från kvadraten när han ritade kyrkan, men viktigare än alla former var ljuset, säger han.
Jag var van vid frikyrkornas lätta och luftiga vardagsrumsljus. Så reste jag till en norsk stavkyrka och fick nästan en chock av dunklet därinne under gluggarna. I det dunklet fanns Gud.
De små gluggarna under taket lånade Ulf Zettersten med sig till Sankta Anna som blev färdigbyggd 1988. Nu är hans kyrka länsfinalist i den landsomfattande arkitekttävlingen tyckomhus.nu och har i helgen möjlighet att utses till Sveriges populäraste moderna byggnad.
Att en nybyggd katolsk kyrka blir så uppskattad säger kanske en del om kyrkornas betydelse. Och Karin Nyberg Fleisher är övertygad om att kyrkorummet blir allt viktigare för oss.
Människans längtan efter ett heligt rum blir intensivare i en sekulariserad tid. Många söker sig till kyrkorummet även om de inte kommer till en Gudstjänst. Därför är det också så viktigt hur de nya kyrkorna ser ut.
Kattis Streberg
Så jobbar vi med nyheter