Lågt valdeltagande bland invandrare
Två av tre utländska medborgare struntar i att rösta i de kommunala valen. I riksdagsvalet var det bara 67 procent av de röstberättigade invandrarna som röstade.
Ytterst få personer med utomnordisk bakgrund är med och bestämmer hur samhället ska se ut. Varken Trosa eller Gnesta har någon person med utomnordisk bakgrund i kommunfullmäktige. I riksdagen har bara ett tiotal av de 349 ledamöterna invandrarbakgrund.
Långsiktigt kan det bli ett demokratiskt problem. Det är inte bra om en stor grupp i samhället helt hamnar utanför den politiska processen, säger riksdagsledamoten Reinhold Furustrand.
I Nyköpings kommunfullmäktige har två ordinarie ledamöter utländsk bakgrund. Marco Venegas representerar vänsterpartiet, han är även ledamot i landstingsfullmäktige. Majid Ghadiri är socialdemokrat. Oxelösunds kommunfullmäktige har en ordinarie ledamot från ett land utanför Norden, moderaten Jan T Staszewski.
Folk vill inte jobba politiskt. Det gäller även svenskar. Men om man väl engagerar sig finns inga hinder, säger han.
Han nämner språket som en av orsakerna till varför det är svårt fär personer med ett annat modersmål att ta plats i politiken.
Det är inte bara att kunna läsa och skriva på svenska. Man ska våga uttrycka sig också.
Frågan om invandrarrepresentation diskuteras i alla partier, en del har satt upp mätbara mål.
Inför valet 2006 ska vi åstadkomma minst en fördubbling av antalet kandidater med invandrarbakgrund, säger Reinhold Furustrand. Vi är inte särskilt duktiga på att ta vara på invandrarna. Det skulle vara vitaliserande för organisationssverige om fler kom in i verksamheten.
Så jobbar vi med nyheter