Länge har andelen dödfödda barn varit betydligt högre i Sörmland än i resten av landet. Mellan 2009 och 2014 dog i genomsnitt 15 barn i länet varje år efter graviditetsvecka 22. 2014 dog 21 sörmländska barn i magen, vilket är det högsta antalet sedan 1976.
Bettina Ouvrier är medicinskt ansvarig för förlossningskliniken på Mälarsjukhuset och hon är medveten om problemet.
– Vi har ett väldigt högt ohälsotal, 50 procent av våra gravida är överviktiga, ett högt antal är rökare, ett hyfsat antal alkoholbrukare, många har en låg utbildningsnivå och är arbetslösa. Vi är därför inte överraskade och vi jobbar med frågan, säger hon och menar att det finns riskfaktorer bakom att barn dör i magen.
Sedan 2016 har rutiner förändrats nationellt för att agera snabbare vid minskade fosterrörelser. Sjukvården ska göra en riskbedömning varje gång en kvinna söker vård för minskade fosterrörelser och alla gravida kvinnor ska få information om fosterrörelser.
– Minskade fosterrörelser är kvinnans viktigaste iakttagelse, det måste vi ta på fullaste allvar, säger Bettina Ouvrier.
Vi har ett väldigt högt ohälsotal, 50 procent av våra gravida är överviktiga, ett högt antal är rökare, ett hyfsat antal alkoholbrukare, många har en låg utbildningsnivå och är arbetslösa
Bettina Ouvrier, överläkare på Mälarsjukhuset
Kvinnor som förlorat sitt barn kritiserar att vården inte informerat dem bättre. Vad svarar du till dem?
– Våra barnmorskor ska ge trygghet och ge lugn till gravida kvinnor, men samtidigt ska vi inte undanhålla att det ibland kan hända saker. Det är en balansgång och kvinnor har också ett eget ansvar att söka vård när något inte stämmer.
Bland kvinnor som förlorar ett barn i magen ser Bettina Ouvrier att en del kommer från söder om Sahara i Afrika.
– Flera av dem åker till sitt hemland under graviditeten och följer inte vårt mödravårdprogram. Det finns också språksvårigheter. Ibland säger vi att de måste komma in omedelbart, men de kommer en dag senare, säger hon och menar att kulturdoulor, som började arbeta den 1 november i Eskilstuna och Nyköping, är en positiv satsning.
– Men vi behöver få ekonomisk ersättning om vi ska fortsätta med det projektet, vilket vi hoppas att vi ska göra, tillägger hon.
Hittills har endast Region Skåne av alla landsting påbörjat ett analysarbete för att försöka få ner antalet dödfödda barn efter Socialstyrelsens rapport. Där har kvinnor 25 procent högre risk att förlora sitt barn i magen än stockholmare. Men i Sörmland, där siffran ligger på 50 procent högre risker, har ingenting bestämts på ett politiskt plan. Jonas Lindeberg (Vård för pengarna) är regionråd med särskilt ansvar för hälso- och sjukvård. Han betonar att nya rutiner infördes 2016.
– Vi behöver utvärdera om man lyckats minska dödföddheten tack vare nya rutiner för minskade fosterrörelser och ett tidigt ultraljud, som verkar vara två bra åtgärder. Vi hoppas också att kulturdoulor kan ge kännedom om faktorer som påverkar fostrets hälsa hos utländska kvinnor.
Finns det något politiskt beslut på gång?
– Nej, det är ingen fråga som har varit uppe hos politiken nu. Men det är klart att vi inte vill att Sörmland ska vara sämst på den här frågan. Vi måste följa det förbättringsarbetet som har gjorts. Och Sörmland måste också bli bättre på kommunikation mellan vårdcentralen och mödravården.
Magnus Leivik (M) är regionråd i opposition. Han menar att det är viktigt att lära sig av andra län.
– Det är väldigt få antal dödfödda barn per invånare och underlaget är litet. Varje dödfött barn är ett fall för mycket, men samtidigt är vi i Sverige relativt förskonade från det är, säger han och fortsätter:
– Det är vanligare att titta på andra länder än att man åker till grannlänet och det tror jag att vi måste göra nu. Vi är alldeles för dåliga på att lära oss av varandra.
Kan det bli en politisk fråga den närmaste tiden?
– Vi får ta med oss den och fundera på vad politiken kan göra för att ge rätt förutsättningar. Det kan vara resurser eller något annat.