Landsbygden blir utan bredband
Folk på landsbygden är inte tillräckligt lönsamma. Därför kommer bredband aldrig att nå alla medborgare i Sörmland. Bredband är kommersiell verksamhet, säger Lars Joelsson, pressansvarig på Teliasonera Sverige.
Orsaken är att marknaden styr utbyggnaden av ADSL-bredband som bygger på telefonnätets kopparkablar.
Telefonnätet ägs av Teliasonera, ett aktiebolag som ska tjäna så mycket pengar som möjligt. Teliasonera omsatte förra året 82 miljarder kronor och gjorde en vinst på 13 miljarder.
Här råder kommersiella villkor, säger Lars Joelsson.
Det innebär att Telia garanterat vill ha tillbaka den investering som krävs för att exempelvis Bogsta och Sättersta ska få tillgång till ADSL-bredbandet.
Bogsta och Sättersta ligger bara någon halvmil från Tystberga där Telias ADSL-bredband redan fungerar.
Vi har nyligen byggt ut Tystberga till en kapacitet av 24 megabit och det finns möjlighet att lägga på fler abonnenter, säger Lars Joelsson.
Kopparledningarna har en fysisk begränsning, därför når inte ADSL-bredbandet till Bogsta och Sättersta.
Det krävs inte längre hundratals abonnenter för att det ska löna sig att bygga ut telestationen, säger Lars Joelsson.
Men han kan inte lova när Bogsta och Sättersta är klart för ADSL.
Gå in på vår hemsida och kolla, annars går det att ringa Telia. Vi går också ut med ett erbjudande när vi har byggt ut stationen, säger Lars Joelsson.
Teracom är ett annat statligt aktiebolag som konkurrerar med Teliasonera om bredbandskunderna. Teracom är specialiserat på trådlös överföring och har byggt ut bredbandet i Sörmland under det senaste året.
Nu når vi 85 procent av sörmlänningarna, 110 av de 114 orter vi ska knyta samman har nu bredband, säger Jörgen Fredriksson, säljansvarig på Teracom.
Hoppet står till så kallad yt-täckande radio, med mobiltelefonteknik.
Men ingen vet när de sista 15 procenten sörmlänningar ska få bredband.
Om vi kommer överens med Regionförbundet Sörmland ska vi nå flertalet sörmlänningar men 100 procent kommer vi aldrig att nå.säger Jörgen Fredriksson.
I Nyköpings kommun saknar 7 000 invånare bredbandsmöjlighet. I centralorten ligger Gästabudsstadens fibernät som når ungefär 5 000 människor.
Resten bygger på ADSL-tekniken som når konsumenterna antingen i kopparledingar eller via radiolänk.
Så jobbar vi med nyheter