Lapp på galen tunna
Jag tänker på hur många olika former av Din mamma jobbar inte här-lappar jag har sett. Formuleringarna har snurrat mellan För allas trevnad!, På förekommen anledning! och faktiskt även Snuskpellar!. Märkligt nog har jag aldrig stött på skylten Din pappa jobbar inte här. Mellan privatpersoner eller arbetskamrater brukar uppmaningarna passera ganska obemärkta. Det är sällan som någon blir tvärsur. Alla som bott i hyreshus kan berätta om alla märkliga förmaningar som man tagit del av genom åren - små lappar i tvättstugor, trapphus och cykelförråd.
Men när det handlar om myndigheter eller andra serviceorgan, som gärna tar sig en onödigt uppfostrande ton, så tas det också emot annorlunda. Det läses som ett brev från makten snarare än en instans som står för samhällelig service. Det är därför det är så viktigt hur myndigheter och de som utför myndigheters uppdrag lyckas formulera sig i kontakten med medborgare om vardagens småfrågor. Alltför ofta tas den stora hotkanonen fram. Myndighetsspråket blir gärna så. Formellt, känslolöst och varnande. Trots att vi skattebetalare i grunden är uppdragsgivare, inte undersåtar. Vi behöver din hjälp låter mycket bättre än Du har gjort fel, exempelvis.
Ibland har jag funderat på om det är rädslan över att inte tas på allvar som gör att myndigheters budskap i småärenden ofta tar sig ett så stelt och grovhugget uttryck. För faktum är att några små, små ord av grundläggande medmänsklighet inger mer respekt och förtroende för samhällets olika funktioner än man kan ana.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!