Det är onsdag och inte långt ifrån röran vid entrédörrarna håller fyra högstadielärare på att packa upp färgglada läroböcker i ett klassrum.
Deras mål är att iordningställa klassrummet under dagen och de har förhoppningar om att hinna börja koncentrera sig på mottagandet av eleverna under slutet av veckan.
En av lärarna, Crille Isaksson, tar en paus i sorterandet och lutar sig mot en skolbänk.
– Vi har blivit flyttgubbar, säger han och syftar på de senaste årens många turer. Först blev de fyra grundskolorna en. Sedan flyttade delar av Omega till Tessin, när möglet upptäcktes för ett halvår sedan, och nu hela skolan. Han är trots den "ultrasnabba flytten", som han själv uttrycker det, inte särskilt stressad.
– Jag var med i det arbetslag som flyttade för ett halvår sedan, så för mig känns det bra när hela enheten nu är på samma plats. Vi är dessutom rätt flexibla, de flesta tar det för vad det är, säger han.
Kollegan Tomas Hänström ska ta emot sjuor - som sannolikt har flest tankar runt skolstarten, oavsett lokal.
– Det känns ungefär som vanligt, det är alltid en viss röra i skolstarten. Vi vet vad som förväntas av oss och de små saker som dyker upp löser vi, säger han men han har också en viss vana. Han har varit lärare i över 20 år.
Den febrila aktivitet som råder i den västra delen av skolan byts till motsatsen på den nordöstliga delen. Där sitter gymnasieläraren Elin Pettersson lugnt vid sin dator och jobbar. Hon behöver inte sortera och bära, för henne kommer det med största sannolikhet inträffa nästa år. Då ska hennes elever flytta från Tessin.
– För mig är det inte så stor förändring nu, säger hon men avslöjar att hennes elever inte har varit helt nöjda med den nya lösningen. Hon tycker samtidigt inte att det är så konstigt. För många elever är gymnasiet ett kliv mot vuxenvärlden. Nu kommer artonåringar och trettonåringar dela korridorer.
– Det blir nog det gymnasieeleverna kommer prata mest om i skolstarten, hur de ska samsas, men jag har förhoppningar om att det ska blir bra, säger hon.