Lärarna som går i skolan för att lära sig göra film
Om lärarna ska kunna hjälpa barnen att göra egen film måste de själva behärska tekniken. I Gnesta går lärarna på universitetskurs för att bli riktigt duktiga på det här med film.
En av lärarna i Elektrons C-sal fnissar lite igenkännande när Per visar hur bilden oroligt hoppar upp och ner. Kanske är det ett eget misstag som gör sig påmint, eller ett som eleverna åstadkommit.
Om man ska hjälpa barnen att klippa och redigera film krävs rätt mycket kunskap. Och ju yngre barnen är, desto mer stöd behöver de av oss vuxna. Men de lär sig snabbt. De är ju inte så rädda för tekniken som vi är, säger Anna Åkerlund-Hjorth som är lärare i klass 34E i Dansutskolan i Gnesta.
Hon var en av dem som nappade när Gnesta kommun erbjöd en universitetskurs i ämnet Rörlig bild och media. Nu sitter hon i skolbänken tillsammans med ett drygt 20-tal kollegor och lär sig mer om hur man gör film och hjälper elever att komma igång med filmandet.
Det här med film är inte bara en rolig grej. När man filmar lär man sig teknik och samarbete. Tanken är att filmen ska vara ett självklart redskap i skolan. I stället för att skriva en redovisning kan man göra en film, säger Anna Åkerlund-Hjorth.
Gnesta var en av de första sörmländska kommuner som började med skolbio och de har kommit långt när det gäller att få ut tekniken på skolorna. Det är ingen slump att Gnesta också har en deltidsanställd it-pedagog som kan hjälpa lärarna med praktiska filmproblem och att alla skolor finns med på den här kursen.
Jag stöttar lärare som vill jobba med film, är med ute i klasserna, organiserar skolbio och fungerar som bollplank för skolorna, säger Kerstin Andersson som är Gnestas egen it-pedagog.
Kerstin Husa är lärare i en mellanstadieklass i Kvarnbackaskolan i Stjärnhov och tycker att det är toppen att använda film i skolan. Även om det tar tid och kan vara krångligt i början.
Just nu gör mina sexor egna filmer om buddismen. De lär sig att ge och ta och övar sig i socialt samspel. Och att kunna filma blir en nödvändig kunskap i framtiden, säger Kerstin Husa.
I den nya läroplanen från år 2000 jämställs film och teater med skriven text. Läroplanen talar om ett vidgat textbegrepp och om att skolelever ska lära sig analysera film på ett bättre sätt.
Det handlar om att öppna ögonen på eleverna. Om man vet hur man gör film kan man se hur mycket som är fejkat. Barnen lär sig vara mer kritiska, säger Desiré Backlund som är lärare i klass 56F i Dansutskolan.
Med film kan man också fånga barn som tycker att det är jobbigt att läsa och skriva. Filmandet ger dem helt andra möjligheter än de annars skulle ha.
Kattis Streberg
Så jobbar vi med nyheter