Lars tar hand om dina sopor
Jag började köra sopor för kommunen 1978, så det blir väl guldklocka nästa år, säger han.
Sophämtningen har förändrats i stora steg de senaste åren och nu slipper renhållningsarbetarna till stora delar möta soprum med läckande soppåsar och matavfall som hamnat bredvid. Rullkärlen underlättar arbetet, men det blir ändå mycket kroppsarbete som axlar och rygg känner av. En god fysik är en förutsättning för att klara jobbet.
Man måste rycka i kärlen för att få dem över trösklar eller andra hinder. Det krävs lite jävlar anamma, helt enkelt. Vi kör i snitt femton ton sopor om dagen i vår bil.
Lars som vuxit upp och bott i Nyköping hela sitt liv, började sin yrkesbana som springpojke på Källanders. Efter lumpen startade han egen firma och körde traktorgrävare några år och hade en del jobb på byggen runtom. När han fick reda på att en privat entreprenör behövde fler sopåkare i ytterområdena runt Nyköping lade han ner sin firma.
Det kändes tryggt med en fast anställning, och slippa jaga uppdrag varje dag. Det ger inte lika mycket tillbaka som det kostar att vara egen, det är mycket investeringar och maskinerna kostar när de står stilla.
Friheten i sopåkarjobbet och möjligheten att få vara utomhus värderas högt av Lars. När vi träffas har han och kollegan just tagit matpaus. I sopbilens förarhytt finns en liten ugn som de kan värma sin mat i.
Jag tycker det är bra att avfallet sorteras, det måste till något sådant för att samhället ska överleva. Folk frågar oss om soporna verkligen sorteras och vi säger att det fungerar bra, för det gör det.
Förr fick de ta hand om allt mellan himmel och jord, bilen fick tugga i sig både soffor och fina matbord.
Nog har man kunnat möblera många sommarstugor med det folk slängde då. Det gjorde nästan ont i en att trycka sönder allt.
Så jobbar vi med nyheter