Begreppet läslov lanserades av statsminister Stefan Löfven under hans sommartal i augusti förra året. "Popcorn-politik", skrev bland annat Expressens ledarsida.
Så här ett drygt år senare kan man nog konstatera att satsningen inte blev någon braksuccé. De allra flesta benämner fortfarande den lediga veckan på hösten som just höstlov.
Författaren Lisa Bjärbo, som bland annat skriver barn- och ungdomsböcker, har sedan årsskiftet ett bokskåp utanför sitt hus på Östra storgatan. Här får förbipasserande låna och lämna böcker. Just den här veckan rensade hon ut alla vuxenböcker och fyllde på med barnlitteratur.
‒Alla satsningar på barns läsning är bra. Som författare märkte jag att jag fick fler förfrågningar om författarbesök från till exempel bibliotek inför det här lovet, säger Lisa Bjärbo.
På biblioteket i Gnesta pågår sedvanliga höstlovsaktiviteter med pyssel och läsning. En barnbokshörna har ställts i ordning och skyltarna skvallrar om att det är läslov och inte höstlov, men några särskilda läsfrämjande aktiviteter finns inte, berättar bibliotekarien Betina Kruusmägi.
‒Vi har olika läsfrämjande projekt hela tiden, till exempel en bokklubb för barn, språkväskor som man kan låna och ett projekt som heter bokjuryn där elever i årskurs fyra får läsa åtta böcker och rösta på vilken som är bäst. Men visst hör man att vissa barn pratar om läslovet.
Hur viktigt är det att barn läser tror du?
‒Det är jätteviktigt, det stimulerar hjärnan. Jag tycker att läslovet är bra, det sätter fokus på läsning och jag tror att barnen är medvetna om det, säger Betina Kruusmägi.
[fakta nr="1"]
Eva Nyberg, som driver en bokaffär i Gnesta, tycker sig också ha sett att namnändringen av höstlovet fått effekt.
‒Det var några mor- eller farföräldrar här i går som köpte barnböcker. De nämnde just läslovet, så det verkar ju ha fastnat, säger hon.