Som reporter släpps jag ofta in i finrum, vardagsrum, sammanträdesrum, sovrum, operationsrum och till och med i en del hemliga rum. Det är fascinerande att genom jobbet träffa så många intressanta människor, men även ett och annat kålhuvud förstås.
Möten tror jag på, för det är genom dom som vi blir till.
Därför tycker jag att en del hinder bör avskaffas. Jag är helt enkelt för en dom-reform på samma sätt som Bror Rexed, chef för Medicinalverket, 1967 satte startskottet för du-reformen, genom att uppmana sina medarbetare att kalla honom du i stället för ni.
Därefter tycks ni-begreppet ha återvänt, eftersom många yngre i dag envisas med att säga ni återigen. Oavsett om man gillar det eller ej så förändras språket.
Därför bör vi slopa förlegade uttryck som de och dem i dagens texter. Faktum är att många språkpoliser även skulle slippa uppröras över att läsa texter där många har svårt att skilja på objekt- och subjektsformen. Jag tänker även på alla dom som kämpat i flera år med att lära sig det svenska språket.
Varför krångla till det i onödan?
Personligen tror jag att det är språksnobbism som ligger till grund för att behålla dessa två ord. Det är helt enkelt osmakligt och rent av lite obildat att vilja genomföra ordet dom konsekvent. Tvärtom, tycker jag.
Vi bör öppna dörren och släppa in dom. Vad tycker du? Låt oss rösta om dom i SN eller inte. Hör av dig med dina bästa argument för eller emot.