Allt fler pluggar allt längre och samtidigt får allt fler missmatchade jobb. Det är lätt att bli trött av slutsatserna i jobbrapporten som i går överlämnades till regeringens Framtidskommission. Begreppet missmatchning är kanske det enda folk minns av S-ledaren Håkan Juholts gamle parhäst Tommy Waidelich. Men han hade rätt; att utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden inte möter varandra är ett problem. Och det blir allt större.
I dag har bara hälften av alla anställda en utbildning som passar jobbet och enligt vissa studier är femtedel av arbetskraften överutbildad. Kunskapskraven i Sverige har ökat men utbildningsnivån har ökat ännu mer, är slutsatsen i rapporten.
En viktig orsak till snedrekryteringen påstås vara att svenska utbildningar har låg kvalitet, effektivitet och relevans. Man kan diskutera huruvida det är ett problem att utbildningar inte är designade efter arbetsmarknadens prognoser eller att studenter i Sverige är relativt gamla. Men det är definitivt ett problem att högskoleutbildningarna håller en taskig kvalitet. I en pågående granskning av 1 600 utbildningar får en femtedel underkänt. Det är en dubbelt så stor andel som vid en liknande utvärdering för åren 2001-2006.
Låga prestationskrav på studenterna är en annan felkälla, som är vanligast inom humaniora och samhällsvetenskaperna. Orsaken är att utbildningsanslagen fördelas per godkänd student och när totalresurserna har krympt har institutionerna känt sig nödgade att sänka godkändkraven.
För att hushålla med resurser borde kraven höjas på såväl studenter som utbildningar och den gamla problematiken kring anslagsfördelning måste få en lösning. Med en utbildning fylld med luft riskerar man inte bara att bli arbetslös. Man blir garanterat snuvad på bildning också.