High tech kan vara nyckeln till att yngre elever får lära sig nya språk i Nyköping. I de kommunala skolorna börjar undervisningen i moderna språk först i sjuan. Skolchefen Eric Rudholm vill att det drar igång i sexan och han tror att lektioner över internet kan göra det möjligt. Det spar tid och pengar som annars skulle läggas på att bussa runt skolbarn, sa han i SN i går (24/5).
Det är lovvärt att plugga flera språk så tidigt som möjligt. När man lär sig ett nytt språk blir man bättre på dem man redan kan, något som kallas flerspråkighetskompetens. Förutom vinster på individnivå är språkkunskaper ett samhällsekonomiskt plus. Arbetsmarknaden har flutit över landsgränserna och rörlighet av personer och tjänster är två av EU-projektets fyra grundbultar.
Men många vuxna har endast har fragmentariska minnen av glosorna de lärde sig i plugget. Skolfranska betyder att man en gång i tiden kunde uttala standardfraser inom klassrummets väggar och tyska dativändelser har de flesta lyckats förtränga. Av de goda ambitionerna blev det föga användbara kunskaper.
Ungefär 80 procent av grundskoleeleverna i Sverige väljer att läsa ett modernt språk, men i åk nio är det bara 65 procent som har det kvar på schemat. Det är alldeles för få och regeringen måste utreda hur avhoppen kan stoppas, skrev Skolverket i en rapport förra året.
Därför har Eric Rudholm en poäng i att eleverna i Nyköpings kommunala skolor bör få testa olika språk i sexan. Då görs valet inför årskurs sju förhoppningsvis utifrån nyfikenhet och lust att lära.
Språkkunskaper är makt – inte bara över möjligheten att få ett arbete. En annan dimension är självförverkligande och nya perspektiv på tillvaron. För att komma dit måste eleverna hitta drivkraften att plugga. I vuxen ålder ska glostragglande inte förknippas med ångest.