Magkänslan och 
midjemåttet hör ihop

Den som väger för mycket löper som bekant en ökad risk att drabbas av diabetes. Men räddningen är på väg – en fetmaoperation minskar diabetesrisken med hela 80 procent enligt en ny studie från Sahlgrenska i Göteborg, skrev DN i går (23/8).
Allt fler forskare och läkare i Sverige och utomlands talar sig varma för så kallad gastric bypass och liknande ingrepp för att få bukt med allt för omfångsrika bukar. Kirurgi sägs minska risken för tidig död, hjärtinfarkt och stroke med upp till 40 procent, och därmed framhålls även de samhällsekonomiska vinsterna.
I Sverige görs ungefär 9 000 fetmaoperationer varje år. Kost- och motionsråd fungerar inte alls – efter fem år har patienterna till och med gått upp i vikt. De som opererats har däremot tappat nästan 25 kilo efter lika många år, enligt DN. Gränsen för att beviljas en operation är ett kroppsmasseindex (BMI) på minst 35, vilket motsvarar en vikt på 108 kilo för en 175 centimeter lång person.
Att prata om individens och samhällets vinster med fetmaoperationer är att angripa problemet i helt fel ände. Ohälsosamma kilon kan bero på livsstil, miljö eller gener eller kombinationer av dessa faktorer. WHO och Folkhälsoinstitutet pekar på att livsstil och miljö väger tungt och än så länge kan vi inte påverka våra gener.
I dag lider cirka 800 000 svenskar av fetma och antalet har fördubblats på 20 år. Över hela världen drivs motions- och kostkampanjer i syfte att motverka den ohälsosamma övervikten, som blir ett allt större välfärdsproblem. Men mer fokus bör läggas på sambandet mellan psykisk ohälsa och mat. Det är väl känt att mat används för att dämpa ångest, fylla ut ett känslomässigt tomrum eller ta kontrollen över sitt liv. Symptomen kan vara överätning, anorexi, bulimi och andra former av ätstörningar.
Att skattepengar läggs på operationer för att motverka fetma kan vara en kortsiktig lösning för individen och samhället. Men målet bör vara att färre når den kroppsvikt som öppnar dörrarna till operationssalen. Psykisk ohälsa har negativa konsekvenser för individ och statskassa även under BMI-gränsen 35.
De som väger för mycket beskylls inte sällan för att vara lata, oengagerade och obrydda om samhällskonsekvenserna. Men den övervikt som beror på matmissbruk har psykologiska orsaker. Diskussionen kring fetma och dess konsekvenser bör ta sig utanför chipspåsarna och löprundorna.