Makarna Myrdal lämnar inte någon oberörd

Makarna Myrdal visade själva inget intresse för biografier. De ansåg att det fanns viktigare saker att ägna sig åt. Trots det gjorde de sig odödliga genom att lämna efter sig ett av landets största privata arkiv, med allt från inköpslistor och kvitton till glödande kärleksbrev och välartikulerade drapor från parets argaste antagonister.
Alva och Gunnar Myrdal skrev ständigt, långa och utförliga, engagerade och heta brev, till varandra och till en stor vänkrets. De skrev sina liv, konstaterar Kerstin Vinterhed, som har funnit en guldgruva i Myrdalsarkivet. Kärlek i tjugonde seklet en biografi över Alva och Gunnar Myrdal, är den första boken som ger en samlad bild av makarna.

Alva och Gunnar Myrdal är enastående på många sätt. Få hinner göra fler än en toppkarriär under sin livstid. Alva och Gunnar Myrdal levde minst tio liv. De blev båda nobelpristagare och ministrar i omgångar i olika socialdemokratiska regeringar. Men de hade även framgångar på internationell nivå med tunga uppdrag i FN. Alva Myrdal bland annat som nedrustningsförhandlare och ambassadör i Indien och Gunnar Myrdal som författare till några av den tidens mest banbrytande dokument. Här hemma utmärker de sig först och främst som socialreformatörer.

De levde sina liv som om hela Sverige vilade på deras axlar och slutade aldrig att arbeta. Det var kanske deras största misstag. Arbetet och det ständiga flackandet mellan Sverige, USA och Europa, tärde hårt både på kärleken och på familjelivet. Det är lätt att leva sig in i hur den jämställda och moderna Alva Myrdal ständigt slits mellan modersrollen och yrkeskvinnan. Det dåliga samvetet över att försumma barnen kulminerar i en katastrof den dag Jan Myrdal ger ut sin barndomstrilogi och begår ett litterärt modersmord.
Kerstin Vinterhed har behandlat arkivmaterialet med mjuk och varsam hand. Hon lyckas komma makarna Myrdal nära in på livet utan att bli allt för privat. Mest uppskattar jag trots allt Vinterheds intressanta iakttagelser och noggranna bild av deras politiska samtid.
Man förundras över hur djupt spåren efter makarna Myrdal sitter i det socialdemokratiska partiet och i hela det svenska samhället. Myrdals omformulerade befolkningsfrågan till ett socialpolitiskt välfärdsprogram som starkt bidrog till förvandlingen av Sverige från ett fattigt bondesamhälle till världens modernaste land. Det var trots allt inte självklart för ett arbetarparti att intressera sig mer för sociala reformer än för arbetarnas villkor. Av boken framgår att mycket av inspirationen hämtade Alva och Gunnar Myrdal från USA.

Men innan man lägger boken ifrån sig finns det ett och annat att reflektera över. De auktoritära dragen i Gunnar och Alva Myrdals tänkande skrämmer. Det är en paradox att trots att förnuft och upplysning var ledstjärnor i deras eget arbete led de själva total brist på tillit till andra människors förmåga att bestämma över sina liv. Alla skulle stöpas i samma form. Samtidigt får man betänka att även makarna Myrdal präglades av sin tid då det var en accepterad uppfattning att de välutbildade visste vad som var bäst för folket.

Mer beklämmande är att auktoritetstro och intolerans mot andra sätt att tänka fortfarande är utmärkande för socialdemokratin. Kanske är det en ödets ironi att det just är ett av Alva och Gunnar Myrdals barnbarn, Stefan Fölster, Svenskt Näringslivs chefsekonom, som är en av dem som i dag går i bräschen för mångfald och självbestämmande.
Med en önskan om en skön semester rekommenderas Kärlek i tjugonde seklet varmt.