Politiken i Gnesta har skjutit till pengar så att kommunen kan anställa socionomstudenter som närmar sig slutet på sin utbildning i ett slags traineeupplägg.
Ann Malmström hymlar inte med att förhoppningen, när man börjar ta emot praktikanter, är att de ska vilja stanna i Gnesta efter examen. Den första studenten som kommunen tog emot förra året är nu också anställd.
‒Det är ett bra sätt att på lång sikt rekrytera. Det är en trygghet för praktikanterna också, win-win på något vis, säger chefen på vuxen- och omsorgsförvaltningen.
Bristen på utbildade socionomer har debatterats flitigt de senaste åren, men Malmström tycker att situationen har blivit något bättre den senaste tiden. I takt med att många av de ensamkommande flyktingbarnen som kom 2015 fyller 18 år läggs HVB-hem runt om i landet ned, eftersom flyktinginvandringen minskade kraftigt förra året. Detta har minskat trycket på arbetsmarknaden, menar hon.
‒Det är fortfarande svårt att hitta kompetenta socialsekreterare, men vi känner inte samma panik längre. Ett tag var det extremt svårt.
Ett kvitto på det är att socialtjänsten i Gnesta från och med mars månad inte kommer ha några inhyrda konsulter, om allt går som planerat, enligt Ann Malmström.
På lite längre sikt kan dock helt andra faktorer påverka socionomers chanser till jobb. Nyligen rapporterade Sveriges radio om att Kungsbacka kommun inom ett par månader kommer låta automatiserade robotlösningar ta hand om biståndsbedömningar, vilket ledde till att tolv socialsekreterare sa upp sig i protest. Trelleborgs kommun inledde ett liknande försök redan förra året.
Ann Malmström tror att datorer kommer ta över vissa arbetsuppgifter även i Gnesta under de kommande tio åren.
‒Ja, det tror jag. Man kommer aldrig kunna ersätta alla mänskliga kontakter, men vissa delar går att automatisera. Vi är nyfikna i alla fall.