Grisar med så långa ryggrader att de nästan går av, kycklingar som växer i expressfart eller kor med så mycket muskler att de inte kan röra sig normalt. Alla har sett bilder från köttfabrikerna där fokus ligger på död i stället för på livscykel. I går skrev SN om en icke namngiven kycklingfabrik i Sörmland, en av få som ville ta emot journalisterna (SN 18/6). Fåglarna där femtiodubblar sin vikt på 30 dagar, lever med konstant växtvärk och samsas 15 stycken per kvadratmeter.
Men bryr vi oss på riktigt? Det verkar inte så. Att företag ska bete sig etiskt låter bra och många arbetar med CSR (Corporate social responsibility), socialt ansvarstagande företagande. Det betyder olika saker beroende på vem man frågar men oftast handlar det om att företaget ska ha etiska villkor ur ett socioekonomiskt och miljömässigt perspektiv.
I Nyköping är man bra på CSR, i alla fall enligt organisationen CSR Europe (SN 18/6). Socialt ansvarstagande är viktigt för att bygga trovärdighet och hålla koll på lagar och regler, enligt organisationens vd.
Främst av allt handlar det om marknadsföring eller företagets image. Men effekterna är svåra att mäta, enligt exempelvis Svenskt Näringsliv. "Svenskt kött" är en mytologisk garant för snälla djurvillkor, men inte ens en påhittad sanning tar vi på allvar. Vi äter allt mer kött men allt mindre kommer från Sverige; sedan 1995 har andelen sjunkit från 89 till 53 procent för nötkött (Jordbruksverkets preliminära siffror för 2012).
Det kokar ner till priset när ingredienserna till grytan ska inhandlas. Plus uppfattningen att kött är det enda en livspusslande barnfamilj mäktar med. Precis som att vi måste ha råd att äta kött varje dag, att vegetarisk mat tar längre tid att laga och ger barn allergiska reaktioner.
Men det är sant att klimatet inte räddas enkom av att du köper ekologiska ägg. Det är storskalighet som kan inverka på djurhållning, miljö- och klimatpåverkan.
På regional och lokal nivå är den offentliga upphandlingen central. I det fria vård- men inte minst skolvalet är maten ett konkurrensverktyg som används förvånansvärt lite.
I Sverige har regler eller rutiner uppifrån starka tendenser att påverka våra kollektiva normer, ett välkänt exempel är synen på barnaga. Om offentliga aktörer vinklar hårdare på vad de lägger upp på tallriken, kommer vi antagligen rubba våra cirklar i snabbköpet.