Marken kring Sigtunaån inte stabil
Gnesta kommun har undersökt eventuell skredrisk i kommunen. Längs Sigtunaån har tre områden bedömts som instabila. För att stranden inte ska ge vika och byggnader glida ner i ån måste marken stabiliseras.
För cirka två år sedan lät Gnesta kommun undersöka sina marker. Där finns sex platser i tätbebyggt område där förhållandena är sådana att skred kan inträffa. Bland annat vid Frösjöns strandlinje, ett område väster om Östra Storgatan och ett ytterligare ett vid Vikingavägen.
En fördjupad undersökning är gjord av företaget VBB Viak AB. Den visade att alla områden var säkra alla utom ett.
Vi undersökte marken kring Sigtunaån vid flera tillfällen. På tre platser är stabiliteten inte tillräcklig, säger geotekniker Per Engström, vid VBB Viak AB.
Det är främst vattnet i ån som gör att säkerhetsrisken är högre än vad som anses acceptabelt. Andra faktorer som bidrar är markens lutning och trycket från lasten uppe på markytan.
Sammanlagt fyra olika fastigheter finns där stabiliteten är låg. Vid en av fastigheterna står byggnader fem meter från strandkanten.
Risken för ras är störst under hösten och våren. När ytvattnet i ån står högt är det dock inte så farligt. Då håller vattentrycket marken på plats. Det är när vattnet sjunker tillbaka som förhållandena är som värst. Då är det mycket vatten nere i marken, säger Per Engström.
Det här är en geologisk process som pågår under lång tid. Åbotten består av lera och slam som vattnet drar med sig. Det gör att strandkanten hela tiden äts bort.
Det behöver inte hända något på 100 år eller mer. Någon form av skyddande åtgärd bör ändå ordnas. Men det behöver inte ske i brådrappet.
Gnesta kommun har ansökt om statsbidrag från Räddningsverket för att förstärka stabiliteten i marken kring Sigtunaån.
Hela problemet är att partiklarna i åns bottensediment är för små. Det troliga är att man lägger på sten av lite grövre kaliber längs strandkanten. På det viset håller sig marken på plats, säger Per Engström.
För att veta exakt hur och var stranden ska förstärkas krävs ytterligare undersökningar. En grov kostnadsuppskattning visar att hela insatsen kommer att kosta drygt två miljoner kronor.
Kommunen har sökt statsbidrag för den summan. Gnesta kommer ändå själv att få betala minst 20 procent av den slutgiltiga kostnaden.
John Henzlert
Så jobbar vi med nyheter