Matnyttiga lärdomar
Att kommunen inte anser sig ha råd med Krav-märkt mat är en sak. Den avvägningen gör människor varje gång de går och handlar. Man prioriterar kostnad eller odlingssätt. Kommunen valde kostnaden, väl medveten om att den egna miljöplanens krav på 20 procent Krav-märkt i skolmaten inte tickar igång förrän 2005. Det som uppenbarligen är väldigt viktigt för skoleleverna i december 2005 är alltså fullt möjligt att undvara för dem i december 2003. Sådant sänder konstiga signaler.
Det primära med skolmaten är att eleverna får bra och näringsrik mat. Lärare och elevers protester i början av november mot den usla kvaliteten på skolmaten i vissa skolor är därför mer alarmerande än beslutet om slopade Krav. Men det är trist att kommunen väljer att ta bort den mjuka smörgåsen ur utbudet. För dem som inte gillar skolmaten en dag och hoppar över den är den där mackan en chans att i alla fall få i sig något vettigt under skoldagen. Det är bättre för eleverna, liksom för studieresultaten, att de äter något än ingenting alls.
Birgitta Bergh Karlsson (m), vice ordförande i utbildnings- och kulturnämnden, tycker som ni kunde läsa i SN den 11/12 att diskussionen kring skolan ibland handlar för mycket om mat. Men matvanor och studieresultat har ett nära samband. Den som äter bra och näringsrikt har bättre möjligheter att tillgodogöra sig kunskap. För en del unga kan skolmaten tyvärr vara det enda ordentliga mål mat de får tillgång till på vardagarna.
Vill man att alla skolans elever ska ha bra förutsättningar att lära sig så måste man också ingående diskutera kvalitet vad gäller såväl undervisning som bespisning.
Så jobbar vi med nyheter