Med författarögon känsliga för grönt
Trädgårdsintresset har sällan varit så stort i Sverige som just nu. Det sås, påtas och dekoreras med frenesi runt om i våra trädgårdar. Ve den som inte formklippt sin lavendel eller förgrott sin ekbladssallad i tid.
Två av dem som underblåst trädgårdsvurmen är journalisterna Gunnel Carlson och Christel Kvant. Gunnel är verksam som programledare i Gröna rum och Christel är numera frilansjournalist. Tidigare var hon ansvarig för trädgårdsreportagen i tidningen Femina.
De känner sig lite kluvna inför trädgården som trend.
Trädgården ska inte vara trend, den ska inte vara moderiktig. Risken finns att människor upplever trädgård som uttjatat, menar Gunnel.
Trädgårdsintresset är något som sitter mycket djupt i människan, det sitter djupare än att det är inne just nu. Alla har ett förhållande till någon trädgård, sin mormors trädgård till exempel, fortsätter hon.
Vår koppling till trädgården och jorden är känslomässig och väl förankrad. Men både Christel och Gunnel menar att finns orsaker i vårt moderna samhälle som gör att trägårdsintresset florerar just nu.
Stressen. Vi behöver den avkoppling som trädgården ger. Man blir levande och kommunicerar med växtligheten. Det finns en skaparglädje i trädgårdsarbetet, säger Christel.
Det finns några olika typer inom den allt större sfär som ägnar sig åt trädgårdsodling. En sort är den s.k. sillsalladstypen. Alltså, många olika plantor och växter i en enda blandning. Gunnel bekänner sig oreserverat till sillsalladsgänget.
Rabatterna blir fler och fler och gräsmattan allt mindre. Hon tror att orsaken står att finna i det faktum att hennes pappa var trädgårdsmästare och att hon därför haft tillgång till mycket växter och fröpåsar.
Christel å andra sidan har gått i den hårda skolan. Sparsmakat ska det vara.
Jag tar lite större grepp. Utanför mitt växthus står det fyra krukor med blomman för dagen. Bara det. Och så har jag en plantering med lejongap, enbart vita och purpurfärgade. Jag tycker om enkla blommor, som rosenskär till exempel.
De företräder olika skolor, men anser att var och en ska utforma trädgården efter sin egen smak och känsla. Den som gillar väderkvarnar och tujor ska unna sig det. Den som enbart vill ägna sig åt bergsvallmoarter från Nepal ska inte tveka, utan bara ge sig hän.
Man ska skita fullständigt i vad andra tycker, slår Gunnel fast.
Jag tycker mig se ett mönster i trädgårdsvärlden, ett mönster som kan ses också i restaurangbransch och ridsport. Det är en majoritet av kvinnor som ägnar kraft och energi åt dessa sysslor på fritids- och amatörbasis. Men de stora stjärnorna är män, i svenska trädgårdssammanhang exempelvis Lars Krantz eller Simon Irvine.
Men Gunnel Carlson håller inte alls med. I hennes bok Gröna rum har hon flera medförfattare. Av dem är fler kvinnor än män. Även i programmet deltar kvinnliga experter, men gubbarna är ändå några stycken. Fler kvinnor är verksamma i trädgårdsbranschen idag. Men visst finns det en könsuppdelning i sysslorna.
Det är naturligt att männen gör de tunga sakerna, klipper gräs och häckar och sånt, menar Christel.
I höst återkommer Gunnel Carlson med flera Gröna rum i tv. I säsongens första program kommer hon att besöka Jokkmokk. Dels för att visa södra Sverige hur mycket fint som faktiskt går att åstadkomma så långt norrut. Men också för att inspirera och stärka alla de som är trädgårdsintresserade och bor i mindre gynnsamma växtzoner.
Christel Kvant planerar för en ny bok som ska handla om den lilla trädgården. Hon vill visa på möjligheterna att skapa en intressant trädgård även på en liten yta.
Så jobbar vi med nyheter