Med känsla för karg kust
Närmare fyrtio färgbad kan behövas innan Meg Ersbacken-Engman är färdig med en vaxbatikbild. Då har färgnyans långsamt fogats till färgnyans och bildat de ljusfyllda havsmotiv som just nu visas på Galleri Sjöhästen i Nyköping.
Jag lägger ett skyddande vaxlager på de delar av tyget som inte ska färgas in. Så tar jag en färgskala i taget och doppar tyget i allt mörkare färgbad. Jag hinner bara med ett färgbad om dagen, så jag kan hålla på med en bild i två månader, berättar Meg Ersbacken-Engman.
Efter varje färgbad läggs skyddande vax på nya delar av målningen. Först när Meg klarat av hela gråskalan från ljusaste grått till svart kokas vaxet bort och hon kan se hur resultatet blir. Sedan är det dags för nästa färgskala, kanske blått eller grönt, som ska färgas in i flera steg.
Det viktigaste är att man kan tänka isär färgerna medan man arbetar. Precis som när man jobbar med litografi måste man tänka tvärtom, berättar Meg som har bostad och areljé i Fors utanför Avesta och nu för första gången ställer ut i Nyköping.
Batik har varit ett intresse sedan uppväxten, men på Konstfack utbildade sig Meg i glas och keramik. Hon gick ut skolan 1979, försökte försörja sig som keramiker men upptäckte att hon inte ville dreja thémuggar hela dagarna. Istället tog hon upp sitt batikintresse.
Vaxbatik påminner faktiskt om att jobba med glas eftersom det är två så definitiva tekniker. Man har inga marginaler och kan inte göra något ogjort. Och när man kokar bort vaxet efter ett antal färgbad är det lika spännande som att öppna en keramikugn efter bränning.
De senaste åren har Meg ägnat allt mer tid åt akvarellcollage. Även det en teknik i flera steg.
Jag målar en väldigt blöt akvarell och gör avtryck av den på ett tunt papper. Sedan river jag papperet i småbitar och gör collage av dem. På det sättet får man fram en transparent effekt som det är spännande att experimentera med.
I vaxbatikbilderna fångar Meg havet och horisonten. Karga kustlandskap är hennes favoritmotiv, särskilt Fårö. (Jag är där varje år. Egentligen behöver man aldrig åka någon annanstans än till Fårö.)
Men i de akvarellcollage hon visar på Galleri Sjöhästen är inspirationen istället hämtad från den svenska fjällvärlden.
Det är lite mindre kargt, men även om björkstammarna växer tätt är det ingen gullig naturidyll hon målar.
Jag är ingen sommarmålare. Jag är själsligen allergisk mot grönska. Det blir lätt för mycket. Och jag är inte så intresserad av solsken och vackert väder. Det är mer spännande med väderlekar där det händer något med himlen.
Kattis Streberg
Fotnot: Mer måleri kan man i helgen se på Pelles Lusthus i Nyköping. Där har Madeleine Pyk vernissage i dag, lördag. Utställningen pågår till 1 april.
Så jobbar vi med nyheter